Inga vassa armbågar här inte

Motvilligt återvände jag till Tanaris. Jag tycker att det är tråkigt där, lite i alla fall. I och för sig tycker jag att omgivningen är fin men det är lite för mycket Hordes där. Just som jag höll på att fixa en quest kom det två Hordisar som tydligen också ville göra den questen. Tyckte det var bäst att diskret lämna platsen. Inte vill jag trängas och kivas om monster.

Det verkar som om Aubi tänker ta väldigt lång tid på sig att komma upp en level till. Känner nog en aning stridsleda just nu. Och så börjar det bli dags att samla guld på hög till den nya snabbare geten. Med den takt jag samlar in slantar lär det ta lång lång tid innan jag kommer i närheten av den aktningsvärda summa som behövs.

"A time so real as the one we share each day. The same dimension just a heartbeat away. In every part of you there's so much exploration out on the edge of space and time."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Drakar

Det var några spelare som skulle göra Lady Onyxia. Vakterna i Stormwind knäböjde vördnadsfullt. Aubi travade nyfiken efter som en liten groupie. Och OJ, en stor drake och OJ en massa livvakter och OJ då drog sig Aubi undan när det hettade till och alla slogs. Det fanns ett blått draperi där Aubi smälte in.

Nu är det så att jag vill också döda en drake. Stötte på en Somnius (eller vad den nu hette) en gång men den vågade jag mig inte på. Den hade level ?? och då är det bara att hålla sig undan. Men innan jag är färdig med WoW så ska Aubi också ha kämpat mot en drake och vunnit. Annars verkar mitt spelande mest gå ut på att låta Abui stå vid sidan om och titta på när andra härjar. Knappast att jag blir en drakdräpare av det.

"And through the journey you spoke in silence and you made it clear, walk in peace now. Then you touched me revealing all upon your way inside the burning fountain of time. Of time ..."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Njutningsfullt

Vrakgods, jag gillar att fiska vrakgods. Det är de där små lådorna som är så roliga. Inte för att det brukar vara något fantastiskt värdefullt i dem men det är ändå roligt. Idag fick Aubi upp sex små lådor. Sedan på en avskild lugn plats öppnades andaktsfullt alla de små lådorna. Det är de här stunderna som jag tycker så mycket om. Att öppna de små lådorna är lite som att skrapa en trisslott. Vem vet, kanske en dag finns det något rysligt vackert i en av lådorna.

"I can remember, you were no stranger as you came to me. Dreamers walking and in that moment between two worlds I saw the furthest star exploding all around you."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Förbiseende?

Tänka sig inget uträttat bara sprungit runt och gjort ingenting. Till min förfäran upptäckte jag att jag missat en potion, Shadow oil. Hur har det gått till? Hastade till Duskwood men hittade inte den rackaren som säljer. Så blev klockan mycket och nu hänger huvudet trött och vill vila mjukt och stilla några timmar. Får leta rätt på säljaren imorgon.

En annan spelare frågade om jag ville hjälpa och naturligtvis vill jag det men det var in i en hemskt grotta. Så jag tackade för mig och försvann lite skamset bort från platsen. Det är då sjutton att det ska vara så svårt att få till det här med grottor.

"And there are many who will say it's speculation. We need to focus on the sleeping generation. The healing vision that extends beyond the pain. Will take you there and back again."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Det där sista slaget

I morse hämtades en Blood of Heroes igen. Vad jag ska ha blodet till vet jag inte och att återvända till W Plagueland bara för att få en till omgång stryk var väl inte en utmaning precis, roligare kan man ha. Men belöningen var också att jag fick en ny blomma som jag vet att jag kommer att behöva senare. Undrar hur många gånger jag kommer att springa tillbaka bara för att jag vill ha blomman?

Det där sista slaget innan ett förföljande monster ger upp är väldigt enerverande. Jag vänjer mig inte utan hoppar till varje gång. Ljudet är så där krasande hårt och får alltid håret i nacken att resa sig på mig. Förföljaren kan ha sprungit efter utan att ha fått in ett enda riktigt slag men så precis innan monstret ger upp kommer det, smack-kras. Även om jag har på volymen väldigt lågt så är smack-kras ljudet alldeles för högt.

Något som jag däremot tycker ser väldig roligt ut är när Aubi springer iväg med ett monster efter sig och monstret slår omkull henne så att hon faller framstupa. Det ser så gulligt ut och faktum är att det får mig att för ett kort ögonblick le lite.

"You're not the only one amongst the saints and sinners. There are those that we can see and those no longer with us. To take that walk again with someone you were close to on stage in the other world tonight."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Somnade jag eller?

Jag tror jag tog en micro-tupplur framför datorn i morse för jag var inte riktigt uppmärksam. Aubi hamnade i trångmål. Trillade ner för ett stup rakt ner bland massor av döingar. Insåg att enda sättet att ta sig därifrån var att be kyrkogårdsängeln om hjälp. Alternativet skulle ha varit sönderrivna kläder och många turer till kyrkogården. Det var dessutom en väldigt lång väg för Aubis spöke att springa. Tur att det finns alternativ till HS för den hann jag inte ens använda förrän döingarna likt rugbyspelare slängde sig över Aubi. Hu, så hemskt det var. Jag kunde nästan känna stanken från döingarna och det var nästan så att jag ville gå och tvätta händerna efteråt.

"I find it hard being strong these days. I find it very hard, hard. And even harder in the night-time when all these clouds come down. I find I'm very, very, hard to define. I could not be electric animal's, front-man. All distorted, all noise and this is never, ever, my familiar voice."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Spring spring

Tröttnade på att kämpa om Sungrass och smög vidare till W Plagueland. Där var inte riktigt rätt för Aubi. Blev i alla fall jätteglad över Blood of Heroes förstås men väckte upp två riktigt otäcka monster. Det var inte så bra. Såg hur de två elakingarna travade av och an på bryggan sen. Tur att de inte följde efter Aubi. Nästa gång Aubi ska norpa Hjältars blod vet jag att det kommer något besvärligt efteråt. Bra att vara beredd och springa därifrån så fort det bara går. Frågan är om jag kan motstå att hämta hjälteblod en gång till om det nu skulle råka finnas på samma ställe vid nästa besök. Egentligen borde W Plagueland få vänta ett tag. Jag är inte färdig med trista öken i Tanaris.

"And don't you ever walk away from me. I'm gonna need you round for the rebound. I search myself for sheets of paper. Some little stain, some little stain. And this is all conclusive evidence. Everybody rise, I rest my case. Right now, right now. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel