Aubi säger farväl

Här tar de dagliga berättelserna om Aubi slut. Det mesta har sagts vid det här laget och det blir mest en upprepning av tidigare händelser. Det finns fortfarande mycket nytt att upptäcka men det är inte på samma sätt som i början. Då kände jag mig mer eller mindre som ett litet barn som upptäcker världen. Det är numera svårare att hitta de där nya händelserna att berätta om. Att spela WoW är en spännande resa och det är väldigt lärorikt. Det har gett mig ett helt annat perspektiv på onlinespel. Nu vill jag påstå att jag vet lite bättre, men bara lite bättre.

Sommaren är snart här med utomhustider. Det jag nu funderar på är hur jag ska få internetuppkopplingen och datorn ut till altanen så att jag en varm sommarkväll kan ligga ute i vilstolen och spela WoW. Tanken är oerhört frestande och njutningen blir fullständig om myggen kan hålla sig borta. Hur ska jag enkelt flytta ut min urgamla stationära dator som är både stor och tung? Ett annat dilemma är att när åskan går i mina trakter är det bara att stänga av all elektronik. Här sprakar det i telestoplen så att det osar ozon. Telefoner, modem och kort ryker på löpande band, alla små åskskydd till trots.

Ha det så gott alla ni som följt med mig i WoWs underbara värld. Tack för alla goda råd och all uppmuntran. Det har på många sätt varit mycket uppmuntrande med kommentarer och vetskapen om att hur töntig och fånig jag än är i mitt spelande så finns det medmänniskor som förstår. Jag tycker att jag mött både förståelse och uppmuntran av er som läser den här bloggen. Jag uppskattar verkligen att ni tagit er tid att besöka mig här. Vi upplever samma saker i WoW men uppfattar och ser på händelserna olika. Framförallt delar vi ett nöje som för icke spelande kan vara svårt att förstå.

Klart slut, detta är farväl. All min välönskan till er alla och må det gå er väl.

Ex animo
Aubi

…… och om du får ett vansinnigt behov av Aubi tveka inte att höra av dig:

aubi.abedissa@gmail.com

“If it be your will that I speak no more and my voice be still as it was before. I will speak no more. I shall abide until I am spoken for, if it be your will.”

Dags för något nytt?

Nej, det här var inte så roligt och det tar emot att erkänna. Att bli level 70 är kul men vissa saker känns mindre roliga att göra nu. Det här var inte bra. Dags att börja på en ny gubbe? Inte helt fel kanske. Aubi är en drottning utan hov. Fler gubbar får bli hennes undersåtar. Måste fundera lite.

Men det finns några saker som är helt underbara. Som att sitta på flygfäet och stiga rakt upp i luften, helt fantastiskt, jag älskar det. Underbart är att kunna flyga över alla monster. Underbart är att landa på ett strategiskt ställe och mer eller mindre promenera in och hämta det som behövs. Slut på att kämpa den långa vägen för att komma fram, finemang. Underbart är att hänga där i luften och titta på Hordisarna nere på marken och veta att de inte når Aubi, äntligen.

Kanske är det dags att speca om Aubi. Jag har gjort lite tok här och där eftersom jag inte har en aning om vad jag pysslar med. När jag började spela var jag inställd på att Aubi skulle bli en riktig healer men det har visat sig att grottor och raider inte passar mig. Istället får Aubi så gott det går klara sig själv i strid. Då behövs nog talang-poängen sättas om lite.

Antar att fler känner igen det här med att nå målet och bli lite handfallen. Luften går ur.

"Well you can tear a plane in the falling rain. I drive a rolls royce 'cos it's good for my voice. But you won't fool the children of the revolution. No you won't fool the children of the revolution, no no no."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Lärdomar

Åhå jaja, så det kan gå. Nu förstår jag varför man inte ska ta genvägar med flying mount. Aubi blev nedskjuten, inte bara en gång utan två. Ett ställe var rysligt otrevligt, Forge Camp Terror. Aubis rustning blev röd på nolltid och då var det lätt att välja ängeln vid kyrkogården.

Och så har jag förstått att det går att skjuta på Aubi när hon flyger för lågt. Nu undrar jag, är det något mer jag bör veta?

"Well you can bump and grind. It is good for your mind. Well you can twist and shout, let it all hang out. But you won't fool the children of the evolution. No you won't fool the children of the revolution, no no no."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Reflektioner från den största dagen

Aubi rider på en bock? Nä, får nöja sig med standardget. Här uträttas inga stordåd som förtjänar ett coolare riddjur. Men egentligen ser det mer ut som om Aubi blivit uppspikad som en trofé på väggen hemma hos en storviltsjägare. Om det gick att göra så i WoW skulle Aubi numera hänga på en hel del väggar hemma hos Hordisar. Idag har varit rent ut sagt förfärligt bråkigt.




Här var det skjutvapen av grövre kaliber. Man ser ofta en massa gnistrande, flammande, lysande, blixtrande svärd och enorma bössor som ibland är större än gubben som bär dem. Vad har Aubi? Ett litet trollspö med en gullig fe-stjärna på och en pinne. Tja, don efter person.

Sen ska vi inte tala om kläder, armor. Mail, plate, leather, jo jo, det är grejer det. Vad har Aubi? Cloth! Inte så konstigt att hon titt som tätt ligger i en hög och fungerar mest som en trasa att torka golvet med.


Men allt det där uppvägs av en sak, Aubi är numera level 70. Hurra! Och har en Flying Mount. Hurra!





"If the sky that we look upon should tumble and fall. Or the mountain should crumble to the sea. I won't cry, I won't cry, no, I won't she'd a tear just as long as you stand, stand by me."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Ganska ynkligt

Aubi stod där på tryggt avstånd från Haala och väntade på att den långdragna striden skulle ta slut. När Allisarna väl intagit byn galopperade Aubi in. Det var några små ihopsamlade saker som skulle lämnas in och i utbyte fick Aubi en liten sak som jag inte vet vad den ska användas till. Sparar väl den saken ett tag. Hur som helst så kändes det lite fånigt att Aubi likt en drottning tågade in i staden efter att andra gjort jobbet med att säkra platsen. Men jag antar att ingen märkte drottning Aubis intåg och hennes ännu snabbare avfärd. Inte fick Aubi dröja kvar längre än absolut nödvändigt. Hordisarna kunde komma när som helst och göra anspråk på byn och då ville jag att Aubi skulle vara långt borta. Suck, så sorgligt!

"When the night has come, and the land is dark. And the moon is the only light we will see. No, I won't be afraid, oh, I won't be afraid just as long as you stand, stand by me. So darlin', darlin' stand by me. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Sakta men säkert

Harvar runt i Nagrand, det är så fint. Det går på halvfart visserligen men exp mätaren rör sig om än med micromillimeter. Bäst är att låta bli att titta på exp mätaren, förhoppningsvis blir jag glatt överraskad när jag efter någon timme eller så upptäcker att den faktiskt flyttat sig en hel millimeter. Det är bara att pinna på och låta tiden gå. Nu gäller det att beväpna sig med tålamod, förnöjsamhet, lugnt och stilla sinne. Kanske meditera lite då och då så att jag inte hetsar upp mig alldeles.

"Put out your cigarette, my love, you've been alone too long; and some of us are very hungry now to hear what it is you've done that was so wrong. I sing this for the crickets, I sing this for the army, I sing this for your children and for all who do not need me. Oh yes, I'd like to tell my story 'cause you know I feel I'm turning into gold."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Blixt och dunder

Netherstorm, fy för den lede. Dit vill jag inte igen. Av någon anledning var Mana vålnaderna immuna mot Aubis fina trollstav och Aubis mana tog slut hela tiden. Och de äckliga flygfäna som suger mana sög musten ur Abui. Det gick inte bra för mig. Galopperade tillbaka till Blades Edge men det gick inte bra där heller. Trillade ner för ett stup och kunde inte komma därifrån. HS tillbaka till trygga Shattrath. Stannar nog i stan ett tag och slickar såren. Stoltheten fick sig en törn och jag tycker att det enda jag bevisat för mig själv är att högmod går före fall. Jajamensan så är det.

"I'd like to tell my story, said one of them so young and bold, I'd like to tell my story, before I turn into gold. But no one really could hear him, the night so dark and thick and green; well I guess that these heroes must always live there where you and I have only been."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel