Högt ärad

Äntligen har Aubi vunnit tillräckligt högt anseende bland Valrossfolket för att få äran att köpa pingvinen och fiskespöet. Pingvinen är otroligt söt och springer efter Aubi på det allra sötaste sättet. Jag gillar verkligen pingvinen och det är värt all tid och möda som lagts på att göra de tre dagliga questerna om och om igen.



Nu ska Aubi testa nya snygga fiskespöet och träna riktig hårt för att få nöjet att vara en av dem som kan fiska i Dalarans önskebrunn. Inte för att det ger något speciellt mer än en "Achievement" men det spelar ingen roll. Det är önskningarna som är intressanta.

Och förresten det är nyårsafton idag, GOTT NYTT ÅR, önskas till er alla.

Käcka gossar

Sicken latmask, Aubi såsar omåttligt. Vad har åstadkommits? Inget, Aubi har bara stått och gjort ingenting, har helt enkelt småtråkigt. Nja, hon slog på några riktigt stora gossar och lät sig faktiskt tjusas lite. Sällan har hon skådat så raska gossar som så gärna vill göra hennes bekantskap. Nu var väl inte deras avsikter av bästa slag, suck. Skulle onekligen vara trevligt om Aubi någon gång stötte på någon som omedelbart fattade tycke för henne, på ett förtjusande sätt, inte för att bruka våld. Små hjärtan skulle virvla och Aubi skulle generat skruva på sig. En quest som Aubi gjorde en gång var att finna en förlovningsring, det var trevligt. Men ringen var inte avsedd för att trädas på Aubis finger. Men så fånigt, stön.

En plats i solen

Aubi begav sig högt upp på en bergstopp för att rena sin själ. Hon mötte sitt andra jag och utkämpade en kamp med sig själv. Skönt att bli av med den rackaren som var det andra jaget för naturligtvis vann Aubis goda sida kampen. Aubi flög lätt i sinnet vidare i världen och fann ett ställe att göra till sitt, Sholazar Basin. Det är ett fint ställe, en skön kontrast till is, snö och kyla.

Aubi har lärt sig rida i kallt väder och glädjen är stor över att åter kunna sitta upp och flyga iväg. Nu gjorde Aubi det enkelt för sig och köpte flygskillen i Dalaran. Questen som ger flygskill är för svår. Kanske att Aubi gör den någon gång när andan faller på. Det finns många quester i Northrend som innebär att styra maskiner. Ska sanningen fram så tycker Aubi inte alls om dem. Aubi kan kasta trolldom, läsa besvärjelser och slå med käppen, kasta små bomber och plocka saker. När det kommer till att styra en maskin eller drake, samtidigt försvara den och samtidigt utföra ett uppdrag, fungerar det inte för Aubi. Tids nog kommer Aubi att lära sig finessen med de sakerna men det tar, som vanligt, ett tag.

Tvi vale, tvi, tvi!

Om Dragonblight var ett pestigt ställe är Zul'Drak ett strå vassare i pest. Om det inte vore för att Aubi ville titta närmre på ruinerna skulle hon snabbt som vinden galopperat bort från Zul'Drak utan att se sig om en enda gång. Ruinerna påminner om Aztekernas lämningar och är faktiskt värda uppmärksamhet även om Zul'Drak är ett mycket obehagligt ställe att vistas på. Aubi hade tänkt sig plocka en vacker blomma, Talandra's Rose, dessvärre verkar den ha försvunnit från området.

Aubi flydde Zul'Drak efter att monster spytt på henne, efter att hon rotat i magar för att ta inälvor och dessutom samlat dregel. Verkligt äckligt ställe, tvi.

Villospår

Aubi stötte på råttfolket "Snowplain Zealot" och de var ovänner med henne. Aubi ville egentligen bara rida förbi, men icke, de envisades med att bråka. Suck, det blev för Aubi att vifta med trollstaven och ibland slå med käppen för att freda sig.

Av någon anledning förde råttfolket "Zealot" tankarna till Seloterna. Kanske för de lustiga hattarna de har på sig, kanske för att Aubis kamplust sviktar och för känslan av trötthet över att ständigt kämpa sig fram tynger. Aubi är visst på det filosofiska viset idag. Behöver nog rycka upp sig så att hon inte hamnar i ett avlägset kloster där hon får ägna all sin tid till att fundera över allehanda djupa saker. Hon skulle kunna söka svaret på varför råttfolket "Zealot" fått bära bördan av att liknas med Seloterna.

Nu när Aubi är i level 76 är det dags att tåga vidare i världen och se vad andra länder har att erbjuda. Farväl Dragonblight, det var inte kul så länge det varade. Aubi blickar mot den lockande horisonten övertygad om att någonstans finns ett fint smultronställe som hon kan göra till sitt.

Ostbricka

En av de dagliga matleveranserna är på gränsen till lurendrejeri. Nej förresten, det är inte på gränsen, det är lurendrejeri. Aubi intalar sig att det man inte vet lider man inte av. Aubi får uppdraget att leverera en ostbricka varpå hon samlar in sex halvfulla vinglas som står lite här och där i Dalaran. Hm, halvfulla vinglas blir en flaska vin som levereras med en ost till småsugen kund. Kan nog inte vara det godaste av viner.

Aubi passade på att studera matvanorna i Dalaran och funderade på vad som skulle vara gott att äta. Fisk, ost eller helstekt gris? Kan det möjligen vara öl i tunnan?

Fritt fall

Aubi är falknerare och fick uppdraget att stjäla ägg, mycket tvivelaktig sysselsättning. Det vet vi att det är skitstövlar som gör sånt och tydligen har Aubi sällat sig till den skaran. Nu fungerade det inte så bra för Aubi att stjäla ägg, istället föll hon ner för klippan. Så stod hon där på en klippavsats med ilskna fåglar som inte alls uppskattade hennes närvaro. Tur att Aubi har sina "lätta fjädrar"att vifta med och kunde därmed glida ner i säkerhet. Att ta sig uppför berget blev en lång färd och Aubi muttrade surt över det extra besvär hon ställt till med.

Aubi förtjänade i alla fall en "achievement" i fritt fall. Är faktiskt rätt nöjd med det. Att testa fritt fall är något Aubi inte skulle ha gjort frivilligt, sånt är för våghalsiga äventyrare som vill tänja gränser. Ingen kan väl påstå att Aubi är en äventyrare, möjligen en motvillig äventyrare.

Frid vare med eder

Aubi fick en julklapp av en skojfrisk vän. Och kära nån, Aubi fick förskräckt ta skydd när den halva tomtedräkten provades . Vita fläsklåren lyste som fyrbråk i vintermörkret. Åsynen av Aubi i tomtedräkten skulle förmodligen få den mest förhärdade Horden att kikna av skratt eller fly i fasa. Värt att testa att ha halva tomtedräkten på nästa gång en Hordis attackerar.






Vad kan vara bättre än att slå ner rumpan hos Valrossfolket som är absoluta favoriterna. Dags att mysa vid brasan, sluta ögonen och för en stund drömma sig bort till ett land där frid råder.

En fridfull jul till er alla
önskar Aubi

Strider, kamp och fasa

På tok för hårda strider för Aubis smak. Det var fullt krig och Aubi fick uppdraget att vara behjälplig. Inte lätt, rysligt jobbigt faktiskt, monster anföll i mängder och elitmonster överallt. Oväsen, eldbollar och ett fasligt rännande från ett ställe till ett annat. Aubi fick lov att bita ihop tänderna och kämpa på. Mest av allt ville hon därifrån och istället ägna sig åt stillsammare saker, plocka blommor eller så. Aubi fick också träffa sitt framtida jag som gav sitt nutida jag ett gott råd "håll oss levande och se till att skaffa bättre utrustning". Hm, inte så lätt. Questen med att flyga trögdraken och skjuta på drakar fick Aubi utstå att hennes drake dog fem gånger. Och så har draken mage att viska divese hurtigt uppmuntrande ord som naturligtvis föll lika platt till marken som när draken bara dog.

Nåväl, alla vedermödor gav resultat, Aubi tog sig till level 75. Hur illa det än är för Aubi så går det i alla fall framåt även om jag titt som tätt misströstar.

A date

Sjölejonen har problem, de träffar inte varandra. Sitter på var sida om sundet och åbäkar sig. Hjältar och hjältinnor får rycka in och hjälpa krakarna att träffas. Dating service?

Nu var det inte helt lätt att ordna till det för sjölejonen, först fånga fisk bland tuffa hajar som nafsade rejält i Aubi. Sedan med hjälp av fisk locka med sig en av hannarna över till sidan där honorna satt. Den biten var lätt. När väl sjölejonen fick syn på varandra uppstod genast tycke, hjärtans gulligt. Jag gillar den här questen, den är så söt. Det är en daglig quest för Valrossfolket så Aubi kommer att göra den ett bra tag framöver.

Aubi har mött en riktig Hordehjälte, värd beundran. Först attackerade han med full kraft men slutade när Aubi inte försvarade sig. Han stannade upp och bad om ursäkt. Det var otroligt fint gjort. Aubi kastade en slängkyss till hjälten och galopperade lätt om hjärtat vidare. Nu är väl inte en slängkyss det lämpligaste men det var det enda jag hittade när jag skulle vara lite snabb att besvara artigheten. Får väl ursäkta mig med att Aubi är en tant och då är det brukligt att pussa på allt som är gulligt.

Roande

Sista rycket och äntligen level 74. Questen som förde Aubi upp ett steg i rang var "utedasset". Jag gillar den questen omåttligt. Den får mig att skratta. Aubi fick besöka uthuset tre gånger på raken bara för att roa mig.

Antalet quester är nu 198 och hur många gånger Aubi blivit gankad vill jag inte veta längre. Något jag ständigt återkommer till är att de Hordisar som attackerar när Aubis händer är upptagna i kamp med monster är riktiga ynkryggar. Det finns ett ord som passar på de spelarna men det ordet vill jag inte ta i min mun, inte heller sätta på pränt.

Our Daily Bread

Aubi har gjort sig förtjänt av utmärkelsen "Vårt dagliga bröd". Aubi går varje dag till restaurangen i Dalaran och hjälper till med dagens matleverans. Nu får hon inte betalt i reda kontanter utan i form av poäng som hon kan köpa recept för. Ja och så får hon några kryddor också men de samlas på hög än så länge.

Jag gillar verkligen valrossfolket, de här häftiga och roliga att titta på. Mustacher som fladdrar, darrar och är i största allmänhet i vägen. Något jag också är förtjust i, förutom böneflaggorna, är valrossfolkets lampor, fläskiga fiskar. Aubi håller på att förtjäna supergott rykte hos valrossfolket, numera åtnjuter hon graden "revered".

Tomtenisse

Naturligtvis ville också Aubi roa sig med en tomtedräkt. Hon klev in i mojängen och kom ut som en helt ny figur. Men, hjälp, tomtedräkten var pytte pytte liten. Det duger sannerligen inte att Aubi svassar runt på stan mer eller mindre avklädd. Aubi fördrar att ha kläder på sig, hela kläder och inte halva kläder. Vem kom på något så dumt att tomtenissor ska visa så mycket bar hud? Utomordentligt fånigt. Kan man inte få välja åtminstone, hel tomtedräkt eller halv tomtedräkt. Och varför har inte manliga tomtenissar halva dräkter? Aubi behöver tydligen ställa sig på torget och predika jämlikhet.

I vinden

Lappar upphängda på ett snöre påminner om tibetanska böneflaggor. Aubi gick riktigt nära för att se vad som fanns skrivet på lapparna. Tecknen på lapparna var inte på något språk som Aubi känner ingen, såg mest ut som barnteckningar. Att skriva en bön och sedan låta den fladdra i vinden är fantasieggande, vinden tar bönen och för den vidare över hela världen. Om Aubi kunde skulle också hon skriva ner några böner och låta dem föras vidare i vinden.

Drakarna som vajar högt upp i skyn är också så fina. De syns på långt håll och är som landmärken ute på tundran. När Aubi får tillbaka sin flygfågel ska hon flyga upp till drakarna och se om det finns något skrivet på drakens svans.

Aubi återvänder till tundran om och om igen. Livet är hårt på tundran men betydligt enklare än i vissa andra länder. Aubi har kommit på att hon måste se till att få ett superbra rykte hos valrossfolket. Då kan hon köpa en liten pingvin som sällskapsdjur och ett fiskespö som det går att andas under vatten med. Pingvinen vill Aubi verkligen ha, hoppas den är gullig.

Hemska dåd

Daska till åsnor så att de sprang hem till stallet. Det var riktigt kul. Däremot när Aubi återvände för tredje gången till samma ställe var det inte lika kul längre. Sedan urartade det alldeles, den ena hemskheten efter den andra avlöste varandra. Flyga besvärliga flygplan för att hämta sädessäckar, otroligt svårt. Sen flög hon iväg och skulle bomba fem pesthärdar, ännu värre. Aubi fick ta om det fem gånger innan hon lyckades pricka alla fem pesthärdar. Sen kom de rysligaste, Aubi har ägnat sig åt att bränna hus och stycka fallna krigare.



Vägen till pesthärdarna var lång och att bomba från ryggen på fågeln som inte gick att styra var besvärligt. Dessutom flög den bara två varv runt byn och fort flög den runt också.



Resterna av den stupade krigaren vid Aubis fötter. Splätt, lät det när Aubi styckade de fallna krigarna, äckligt.

Skärpning Aubi

När Aubi skulle lämna en quest accepterade hon samtidigt en ny och hamnade på ett flygfä och flög iväg. Hamnade i en stad under belägring. Monster anföll ihärdig staden och byborna flydde i panik. Aubi fick genast ett uppdrag, rädda hjälplösa bybor. Kan det bli bättre, självklart var det något för Aubi. När den femte bybon var hämtad gled Aubis gloria på sniskan, hon surade och tänkte att "för det här besväret måste belöningen vara riktigt bra". Byborna var besvärliga att hämta, de sprang runt i panik med monster efter sig och det var inte helt enkelt att landa den fina vita fågeln för att plocka upp dem. Dessutom kände Aubi sig lite träffad när hon såg hur byborna sprang runt i panik för så gör Aubi också när det blir otäckt. Att rädda 10 bybor tog alltför lång tid och Aubis fågel dog två gånger. Det var illa för då hamnade Aubi mitt i smeten bland monstren som genast kastade sig över henne, drösvis. Och så var inte questens belöning lysande heller, rätt åt Aubi. Rädda bybor och bara tänka på belöningen, det är sånt som mindre nogräknade lycksökare gör. Aubi får skärpa sig, det blir till att göra bot och bättring.

Aubi är nu i level 73 och har avverkat 161 quester.

Skamsen

Jaha, nu har Aubi hemfallit åt något så förfärligt som att stjäla stupade soldaters uniformer. Där låg de stupade i bara mässingen och Aubi skämdes ordentligt. Inte ens en filt hade Aubi att lägga över de stackarna.

Aubi har haft sällskap hela kvällen och började utforska Coldarra. I sällskap med andra blir tempot så snabbt och Aubi har svårt att hänga med. Ibland är det bra att en vän driver upp farten. Aubi har en förmåga att söla, titta på saker, titta på vad andra har för sig och då kommer hon sannerligen inte så långt i sitt levlande.

Framsteg

Aubi har lyckats ta sig till level 72, hurra. Några saker kvar att ordna med på tundran sedan är det dags att leta efter nya äventyr i ett nytt land. Aubi behöver också hitta nya sorters blommor för att öka skickligheten i herbalism.

Antal gjorda quester är nu 112 st och totalt har Aubi blivit nedklubbad av Hordisar 9 gånger.

På gott och ont

Murlocs brukar vara rätt så besvärliga monster och så låter de väldigt mycket. Igår stötte Aubi ihop med murlocs men den här gången en klan som var vänliga. De ville ha hjälp vilket Aubi genast ställer upp på. En av questerna gick ut på att rädda murlocsbarn som blivit fångade. Kära nån, så söta de små var och de hade de sötaste små ljud för sig. Aubi tog genast de små sötnosarna till sitt hjärta.



Mycket får en hjältinna utstå och Aubi får ständigt tumma på sitt samvete. En vit flagga ska respekteras och det var inte alls i Aubis smak att nyttja flaggans fria lejd i syftet att mörda fiendens ledare. Men nog var förklädnaden effektiv, inte ett enda monster attackerade. Tur var det för Aubi irrade runt i grottan i en evighet innan hon hittade ut.

Not on track

Aubi kan inte rida raka vägen till ett ställe utan hamnar jämt och ständigt på villovägar. Alltid är det någon blomma som lockar och Aubi bara måste ha den. Oftast innebär en blomma också att ett monster måste bekämpas innan den åtråvärda dyrgripen hamnar i Aubis ägo. Ögonen glittrar och sinnet fylls av habegär vilket ibland kan bli förödande för Aubis del. Igår råkade Aubi i svårigheter. Jag vet inte vad som hände eller var det hände men plötslig attackerade hel drös med monster, några slag och Aubi var på kyrkogården. Hon återuppstod och samma sak hände igen och igen. Resultatet, tja, Aubis rustnig var glödande röd men blomman var till slut i Aubis väska. Mycket bråk för ynklig Goldclover, inte ens värd så pass att det är i närheten av att täcka reparationen av Aubis rustning. Vet inte riktigt vad som flög i mig, borde ha låtit blomman vara, men ibland vill jag bara inte ge upp.

Backtrack

Kläderna är annorlunda i Northrend. Borta är de vackra bjärta och lysande kläderna, utbytta mot dova naturnära nyanser. Det passar stämningen som är i Northrend med sin kyla, bristen på strålande sol och ibland trollsk stämning. Nu har Aubi bara sett en liten del av den nya världen men det som varit hittills leder tankarna till den nordiska mytologin. Vissa monster är gamla bekanta men det finns nya inslag också.

Aubi är askblond och klär i milda pasteller, dova naturfärger gör sig inte så bra. Något som är jättefult är Aubi med hjälmen på så jag har den inte framme. Aubis kappa är också dold för jag gillar att se färgen på Guildens tabart.

Aubi har återvänt till Tundran för att göra klart några quester. Mönstret i Aubis framfart, eller brist på fart, är slå ett monster, pusta, stånka, stöna och dricka mana. Däremellan fylla på med lite mat så hon blir stark igen. Mest verkar det som om Aubi står och glor, som vanligt för det gjorde hon i gamla landet också.

Vilodag

Aubi fiskar och tar det lugnt. Fina fiskehatten på, en extra stark lina på fiskespöet och en extra bra krok. Att fiska går långsamt och det duger inte att låta tankarna löpa iväg på egna vägar då hör jag inte plasket när fisken nappar. Aubis skill i fiske är 383 och ska väl bli 450 någon gång. En vän berättade att det går att fiska mynt i fontänerna i Dalaran. Det ska Aubi få göra när hon kommer dit. Verkar vara en mycket behaglig sysselsättning och sånt som passar Aubi.

Earn an achievement

Naturligtvis har Aubi gjort ett besök hos frissan, fattas bara. Alla frisyrer, hårfärger och smycken har testats. Resultatet blev inget alls. Jag gillar Abuis flätor och konstigt nog så passade inte någon annan hårfärg än den hon har. Hm, får ta mig en funderare på hur tråkig jag egentligen är när det kommer till att förändra. Strunt samma, i alla fall så fick Aubi inte någon ny frisyr, ingen ny fräsch hårfärg eller nya smycken. Aubi är Aubi, torrbollen, det bara är så.

Förresten är Aubis Achievements eftersatta, hon har nästan inte lyckats med något utom att fiska, laga mat och göra bandage. Helt klart ingen äventyrlig upptäcksresande, nej mer åt det stillsamma som att sitta hemmavid framför brasan och virka spetsdukar.

Hot track

Nä nu, Aubi gjorde en quest som innebar att kidnappa småttingar, små monstervalpar. Småttingarna var så gulliga där de sprang omkring runt hyddorna och så kom hemska Aubi och rövade bort dem, inte snällt alls. Vissa quester är egentligen rätt otäcka. En annan quest som också var obehaglig var den där Aubi torterade en fånge. Va, torterare, hu så hemskt. Det var den där klassiska situationen, en fånge, en fångvaktare som inte fick tortera och då ber någon annan att tortera. Den andre blev i det här fallet Aubi som för att kunna avsluta questen gladeligen petade på fången med någon slags sprakande sak. Efter tredje grillningen lossande tungans band. Tycker det verkar som om Aubi påbörjat en färd mot förfall. Undrar vilka fler tvivelaktiga handlingar Aubi kommer att utföra i jakten på att nå högre höjder, level 80. Aubi är en hjältinna och vill uträtta stordåd inte hemfalla åt nedrigheter och skurkfasoner.


Monster som bränner Aubis sköld på nolltid är svåra att kämpa mot. Försökte samla lite Cristallized Fire, gick inte så lysande. Får vänta tills Aubi hittat utrustning som bättre tål eld. Dessutom var det två bot:ar som härjade i området, sickna fuskisar.

On track

Aubi lämnade tundran och smög sig obemärkt över gränsen till Howling Fjord för att leta efter sin vän. För Aubis del är det en fördel att vara två. Dessutom, hur behändigt är det inte att låta vännen ta alla monster? Aubi kan stå i bakgrunden och heja på och det passar alldeles utmärkt. Speciellt bra är det nu när Aubis "spells" och förmågor förändrats. Jag har ännu inte riktigt fått grepp om alla förändringar men tyvärr lutar det åt att prästen har blivit ganska hårt tillplattad av Blizz. Det som i mitt tycke var bra med en präst är inte bra längre. Tja, Aubi får väl hanka sig fram efter bästa förmåga i alla fall. Aubi var klen förut och nu är hon ännu klenare, rena rama tunnisen faktiskt.

Det är skönt när en quest avslutas med en flygtur tillbaka till platsen där questen ska lämnas in. Bäst av allt var att Aubi fick sitta med armarna i kors, behövde inte styra. Det var ett utmärkt tillfälle att njuta av den vackra omgivningen.

Pekpinnar

Aubi kämpar sig fram, varje meter innebär en lång kamp med monster. Konstig att Aubi får några quester gjorda överhuvudtaget. Men snart kan Aubi lämna tundran för att istället börja resan i Howling Fjord. Det ska bli skönt att lämna oväsendet i Fizzcrank.

"Lupus Pupus", behöver jag säga mer. De oljeindränkta vargarna har ätit upp microfilmen.

Verkar som om Blizz ger oss spelare en rejäl omgång moral här på tundran. Vi får också en liten påminnelse om att vi hjältar och hjältinnor inte ska hålla oss för goda för att kavla upp ärmarna och göra skitjobbet.

Aubi is back

Tänk att PETA fått plats i WoW också. Om Aubi kunnat skulle hon anmält sig som medlem direkt och stått på barrikaderna för djurens rätt. Kanske stått på en kulle och predikat moral och etik för förbipasserande. Med tanke på Aubis ömmande samvete är det lite lustigt att hon går omkring med avskurna piratöron i sin väska, ganska äckligt faktiskt. En Misshapen Foot är inte så trevlig i väskan den heller.

Nåväl, dagen som gått - 70 quester, 5 gankningar och lvl 71. Jajamensan, här går det inte undan. Det har varit en hård dag, tuffa tag och rysligt besvärligt. Och äntligen har Aubi fått användning för sina "lätta fjädrar" som skräpat i hennes väskor i evigheter. Nu kom tillfället när Aubi frimodigt hoppade ner för ett stup och gick på vattnet. Det var på tiden att den förmågan kom till användning.

Ibland får man nöjet att fundera lite över saker och ting. Uttrycket "eld i baken" fick en ny innebörd när Aubi mötte monstret som inte hade bråttom men såg ut att ha en hel del eld i baken.

Inte först

Det blev inte Aubi som först bröt ny mark. Grandeezili fick gå först och agera spanare. Aubi får vackert vänta på sin tur och det kommer att bli en väldigt hård resa när det väl är dags.

Nya äventyr?

Expansionen kommer redan den 13 november. Tänka sig Aubi får damma av utrustningen, putsa vapnen och dra på nya äventyr.

Aubi säger farväl

Här tar de dagliga berättelserna om Aubi slut. Det mesta har sagts vid det här laget och det blir mest en upprepning av tidigare händelser. Det finns fortfarande mycket nytt att upptäcka men det är inte på samma sätt som i början. Då kände jag mig mer eller mindre som ett litet barn som upptäcker världen. Det är numera svårare att hitta de där nya händelserna att berätta om. Att spela WoW är en spännande resa och det är väldigt lärorikt. Det har gett mig ett helt annat perspektiv på onlinespel. Nu vill jag påstå att jag vet lite bättre, men bara lite bättre.

Sommaren är snart här med utomhustider. Det jag nu funderar på är hur jag ska få internetuppkopplingen och datorn ut till altanen så att jag en varm sommarkväll kan ligga ute i vilstolen och spela WoW. Tanken är oerhört frestande och njutningen blir fullständig om myggen kan hålla sig borta. Hur ska jag enkelt flytta ut min urgamla stationära dator som är både stor och tung? Ett annat dilemma är att när åskan går i mina trakter är det bara att stänga av all elektronik. Här sprakar det i telestoplen så att det osar ozon. Telefoner, modem och kort ryker på löpande band, alla små åskskydd till trots.

Ha det så gott alla ni som följt med mig i WoWs underbara värld. Tack för alla goda råd och all uppmuntran. Det har på många sätt varit mycket uppmuntrande med kommentarer och vetskapen om att hur töntig och fånig jag än är i mitt spelande så finns det medmänniskor som förstår. Jag tycker att jag mött både förståelse och uppmuntran av er som läser den här bloggen. Jag uppskattar verkligen att ni tagit er tid att besöka mig här. Vi upplever samma saker i WoW men uppfattar och ser på händelserna olika. Framförallt delar vi ett nöje som för icke spelande kan vara svårt att förstå.

Klart slut, detta är farväl. All min välönskan till er alla och må det gå er väl.

Ex animo
Aubi

…… och om du får ett vansinnigt behov av Aubi tveka inte att höra av dig:

aubi.abedissa@gmail.com

“If it be your will that I speak no more and my voice be still as it was before. I will speak no more. I shall abide until I am spoken for, if it be your will.”

Dags för något nytt?

Nej, det här var inte så roligt och det tar emot att erkänna. Att bli level 70 är kul men vissa saker känns mindre roliga att göra nu. Det här var inte bra. Dags att börja på en ny gubbe? Inte helt fel kanske. Aubi är en drottning utan hov. Fler gubbar får bli hennes undersåtar. Måste fundera lite.

Men det finns några saker som är helt underbara. Som att sitta på flygfäet och stiga rakt upp i luften, helt fantastiskt, jag älskar det. Underbart är att kunna flyga över alla monster. Underbart är att landa på ett strategiskt ställe och mer eller mindre promenera in och hämta det som behövs. Slut på att kämpa den långa vägen för att komma fram, finemang. Underbart är att hänga där i luften och titta på Hordisarna nere på marken och veta att de inte når Aubi, äntligen.

Kanske är det dags att speca om Aubi. Jag har gjort lite tok här och där eftersom jag inte har en aning om vad jag pysslar med. När jag började spela var jag inställd på att Aubi skulle bli en riktig healer men det har visat sig att grottor och raider inte passar mig. Istället får Aubi så gott det går klara sig själv i strid. Då behövs nog talang-poängen sättas om lite.

Antar att fler känner igen det här med att nå målet och bli lite handfallen. Luften går ur.

"Well you can tear a plane in the falling rain. I drive a rolls royce 'cos it's good for my voice. But you won't fool the children of the revolution. No you won't fool the children of the revolution, no no no."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Lärdomar

Åhå jaja, så det kan gå. Nu förstår jag varför man inte ska ta genvägar med flying mount. Aubi blev nedskjuten, inte bara en gång utan två. Ett ställe var rysligt otrevligt, Forge Camp Terror. Aubis rustning blev röd på nolltid och då var det lätt att välja ängeln vid kyrkogården.

Och så har jag förstått att det går att skjuta på Aubi när hon flyger för lågt. Nu undrar jag, är det något mer jag bör veta?

"Well you can bump and grind. It is good for your mind. Well you can twist and shout, let it all hang out. But you won't fool the children of the evolution. No you won't fool the children of the revolution, no no no."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Reflektioner från den största dagen

Aubi rider på en bock? Nä, får nöja sig med standardget. Här uträttas inga stordåd som förtjänar ett coolare riddjur. Men egentligen ser det mer ut som om Aubi blivit uppspikad som en trofé på väggen hemma hos en storviltsjägare. Om det gick att göra så i WoW skulle Aubi numera hänga på en hel del väggar hemma hos Hordisar. Idag har varit rent ut sagt förfärligt bråkigt.




Här var det skjutvapen av grövre kaliber. Man ser ofta en massa gnistrande, flammande, lysande, blixtrande svärd och enorma bössor som ibland är större än gubben som bär dem. Vad har Aubi? Ett litet trollspö med en gullig fe-stjärna på och en pinne. Tja, don efter person.

Sen ska vi inte tala om kläder, armor. Mail, plate, leather, jo jo, det är grejer det. Vad har Aubi? Cloth! Inte så konstigt att hon titt som tätt ligger i en hög och fungerar mest som en trasa att torka golvet med.


Men allt det där uppvägs av en sak, Aubi är numera level 70. Hurra! Och har en Flying Mount. Hurra!





"If the sky that we look upon should tumble and fall. Or the mountain should crumble to the sea. I won't cry, I won't cry, no, I won't she'd a tear just as long as you stand, stand by me."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Ganska ynkligt

Aubi stod där på tryggt avstånd från Haala och väntade på att den långdragna striden skulle ta slut. När Allisarna väl intagit byn galopperade Aubi in. Det var några små ihopsamlade saker som skulle lämnas in och i utbyte fick Aubi en liten sak som jag inte vet vad den ska användas till. Sparar väl den saken ett tag. Hur som helst så kändes det lite fånigt att Aubi likt en drottning tågade in i staden efter att andra gjort jobbet med att säkra platsen. Men jag antar att ingen märkte drottning Aubis intåg och hennes ännu snabbare avfärd. Inte fick Aubi dröja kvar längre än absolut nödvändigt. Hordisarna kunde komma när som helst och göra anspråk på byn och då ville jag att Aubi skulle vara långt borta. Suck, så sorgligt!

"When the night has come, and the land is dark. And the moon is the only light we will see. No, I won't be afraid, oh, I won't be afraid just as long as you stand, stand by me. So darlin', darlin' stand by me. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Sakta men säkert

Harvar runt i Nagrand, det är så fint. Det går på halvfart visserligen men exp mätaren rör sig om än med micromillimeter. Bäst är att låta bli att titta på exp mätaren, förhoppningsvis blir jag glatt överraskad när jag efter någon timme eller så upptäcker att den faktiskt flyttat sig en hel millimeter. Det är bara att pinna på och låta tiden gå. Nu gäller det att beväpna sig med tålamod, förnöjsamhet, lugnt och stilla sinne. Kanske meditera lite då och då så att jag inte hetsar upp mig alldeles.

"Put out your cigarette, my love, you've been alone too long; and some of us are very hungry now to hear what it is you've done that was so wrong. I sing this for the crickets, I sing this for the army, I sing this for your children and for all who do not need me. Oh yes, I'd like to tell my story 'cause you know I feel I'm turning into gold."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Blixt och dunder

Netherstorm, fy för den lede. Dit vill jag inte igen. Av någon anledning var Mana vålnaderna immuna mot Aubis fina trollstav och Aubis mana tog slut hela tiden. Och de äckliga flygfäna som suger mana sög musten ur Abui. Det gick inte bra för mig. Galopperade tillbaka till Blades Edge men det gick inte bra där heller. Trillade ner för ett stup och kunde inte komma därifrån. HS tillbaka till trygga Shattrath. Stannar nog i stan ett tag och slickar såren. Stoltheten fick sig en törn och jag tycker att det enda jag bevisat för mig själv är att högmod går före fall. Jajamensan så är det.

"I'd like to tell my story, said one of them so young and bold, I'd like to tell my story, before I turn into gold. But no one really could hear him, the night so dark and thick and green; well I guess that these heroes must always live there where you and I have only been."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Vårvindar friska

Igår kväll var det full fart, snabba ryck. En frisk vind blåste undan en del av trögheten som normal präglar min lek med Aubi. I verkliga livet pratas det om förändringsbenägenhet och även i WoW gäller det att försöka hänga med i svängarna. Det är till att försöka hålla huvudet högt och modigt ta sig an det nya. Min vän håller ett högt tempo och Aubi är som en liten halvfet äldre tax som försöker hålla jämna steg med den spänstiga vinthunden. Uppfriskande sannerligen.

Att bita sig fast och envist slå på samma saker om och om igen gav lön för mödan. Aubi kravlade sig upp ytterligare ett steg och åtnjuter numera level 69. Ja det är otroligt och underbart. När jag tänker på att det snart är lvl 70 häpnar jag.

"A bunch of lonesome and very quarrelsome heroes were smoking out along the open road; the night was very dark and thick between them, each man beneath his ordinary load."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Beslutsamheten vaklar

Questhelpern gör mig lite förvirrad men jag vänjer mig säkert så småningom. Men det ser kul ut med en myrstig på kartan, små prickar i led ungefär som myror.

Följde myrstigen till en quest men det visade sig att det var något jag inte alls kunde göra. Tre level 66 monster varav två med guld-drake runt porträtten. Pytt, inte ens värt att försöka. Det blev bara till att kämpa sig tillbaka. Glädjande var att samtidigt blev questen med att lägga ner 30 st fetknoppar i blöjor klar. Alltid något att trösta sig med. Men efter den hårda kampen är jag som en trött general för vilken stridslyckan vänt då planerad strategi slog fel och trupperna tvingas retirera. Jag behöver nog vila lite. Sova middag kanske.

"I tried to find her cause I can't resist her. I never knew just how much I missed her, sorrow, sorrow. With your long blonde hair and your eyes of blue the only thing I ever got from you was sorrow, sorrow."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tur & retur mest hela dagen

Nu har Aubi fått hjälp av en addon, Questhelper. Får se om det går lite bättre med questerna nu. Jag kan inte påstå att det går särskilt fort just nu. Idag har Aubi fjantat runt som en matarbuss, Shattrath, Zangarmarsh, Blades Edge, tillbaka till Shattrath och så en vända till, en till och en till. Har inte riktigt kunnat bestämma mig för vad jag ska göra. Det blir tydligen så för mig ibland. Får se om något av beslutsamheten återvänt imorgon.

"You never do what you know you oughta. Something tells me you're a Devil's daughter, Sorrow, sorrow."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Fast i en ankdamm fylld med tjära

Just nu är det som om Aubi fastnat. Så där som i en dröm där när man försöker springa men inte kommer någonstans. Nu är det inte mardrömssituationer Aubi råkar ut för utan jag menar den där känslan av att inte komma någonvart. Precis som tidigare är quest-tablån full och inspiration saknas för att börja beta av.

En annan sak är att det inte verkar finnas så mycket att skratta åt i Outland. Eller är det jag som inte ser längre? Bäst att putsa glasögonen, gnugga ögonen, blinka lite och förhoppningsvis dyker något upp som väcker munterhet.

"With your long blonde hair and your eyes of blue the only thing I ever got from you was sorrow, sorrow. You acted funny trying to spend my money. You're out there playing your high class games of sorrow, sorrow."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Solen lyser alla dagar även om molntäcket är tjockt

Det kan vara som förgjort att få något uträttat i WoW ibland. En kväll som den här är kan lätt få mig att ge upp och det skulle vara enkelt att följa minsta motståndets lag. Om jag gjorde det skulle jag logga ut och inte återvända till WoWs värld på flera dagar. Nu är det så att alla nesligheter inte ska kläs i ord. Vissa saker är bäst att förpassa ur minnet och låtsas som om det aldrig hänt. Det här är ett sånt tillfälle.

Imorgon lyser nog solen på Aubi igen.

"Aint' the years gone by fast. I suppose you have missed them. Oh I almost forgot to ask, did you hear of my enlistment. Funny I've been there. You've been here. We Aint have no time to drink that beer."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Heder igen

Aubi måste se till att bli en välkänd präst. Hon är alldeles för oansenlig. Återigen är det ett åtråvärt recept som kräver hedervärt rykte för att få köpa. Det här påminner verkligen om verkliga livet, gott rykte är svårt att uppnå. Dåligt rykte däremot är hur enkelt som helst att skaffa sig. Gott rykte förloras lätt och dåligt rykte är så gott som omöjligt att bli av med. Ibland skulle jag vilja vara lite på andra sidan staketet, roa mig med att slå kullerbyttor på den breda vägen.

Det blev sent igår igen. Aubi hade bara lite kvar till level 68 och jag ville så gärna. Nu är det bara två trappsteg kvar, fantastiskt.

"Cuz' I understand you've been runnin' from the man that goes by the name of the Sandman. He flies the sky the like an eagle in the eye of a hurricane thats abandond."


Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Mästerskap i långdistanslöpning?

Sitter i Feralas och väntar på att en säljare ska få ett recept som jag vill ha. Förhoppningsvis kommer det inom en timme i alla fall. Det finns massor av recept som Aubi inte har. Jag har varit dålig på att kolla vilka som finns och var. Skärpning!

Tidigare i kväll gjorde jag en quest som gick ut på att en kista skulle öppnas. Det var bara att promenera dit och öppna kistan, busenkelt. Stod där och funderade på om questen verkligen var färdig, det var för simpelt. Men då upptäcker jag monstren som kommer på bred front. Aubi sprang och stannade inte förrän näsan slog i muren vid Auchenai Crypts. Men varför i hela friden måste jag ha Aubi att springa så långt? Hade inte muren varit i vägen hade Aubi fått springa ända till Shattrat City utan att se sig om en enda gång. Nu kommer jag inte att få reda på vad som hände vid kistan och med alla monster. Har jag missat något nu? Kunde jag inte nöjt mig med att backa undan lite. Suck, ibland blir jag trött på mig själv.

"Aint' it foggy outside. All the planes have been grounded. Aint' the fire inside, let's all go stand around it. Funny I've been there, you've been here. We aint' have no time to drink that beer."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Slitsamt

Gno och kila är vad jag ägnat mig åt. Allt för ett ynka recept. Behövde 7000 reputation-poäng vilket innebar att ta ner 18 monster för att få 750 poäng. Det tog sin modiga tid att få ihop poängen men Aubi fick sitt recept. Och egentligen inte till någon nytta alls. Behöver inte receptet ville bara ha det för att det fanns att få tag i. Ganska knäppt. Vilken nytta har ett recept som gör "earth to water"?

"So I stumbled from that barroom not so tall and not so proud. And behind me I still hear the hoots of laughter of the crowd. But my eyes still see and my nose still works and my teeth're still in my mouth. And you know I guess that makes me the winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

MISSTAG!

Oj oj, vilket misstag jag begick. Det var så hemskt att jag säkert fick några nya gråa hårstrån på kuppen. Så här gick det till:

Var på ett otäckt ställe och det var monster som återuppstod snabbt. För ett ögonblick var jag tvungen att lämna datorn och när jag kom tillbaka trodde jag att ett av monstren återuppstått och jag attackerade. Men NEJ det var en HORDE! Himmel vilken panik jag fick när jag upptäckte mitt misstag. Attackera en Horde hade jag väl aldrig trott att jag skulle göra. Men tur hade jag, Horden hade just tagit eskort-questen och ville inte bråka med Aubi. Och som den fjant jag är avbröt jag naturligtvis attacken så fort jag fått klart för mig att det var ett förfärligt misstag. Vad som hände sedan var att jag flydde fältet och har inte vågat mig tillbaka än. Mitt hjärta tog god tid på sig att återgå till normala slag. Jag har inte riktigt återhämtat mig än.

"And son you say you still wanna be a winner. Now you remind me a lotta my younger days with your knuckles a clenchin' white. But boy I'm gonna sit right here and sip this beer all night. And if there's somethin' that you gotta gain to prove by winnin' some silly fight., well okay I quit I lose you're the winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Små glädjeskutt

Nytt försök med "The Shadow Tomb" och den här gången gick det vägen. Det tog tid och massor av manadrycker men till slut var alla tre små saker till questen hämtade. Åh så skönt, det var en väldigt jobbig quest.

Och så blev det level 67 också. Det var ännu skönare. Nu fick Aubi äntligen börja använda sin snygga klänning. Blev hon inte elegant så säg? Klänningen har lila kanter och matchar getens vojlock. Aubi gjorde små glädjeskutt hela vägen till Shattrat, studsade som en tok.

"He said you gotta speak loud when you challenge me son cause it's hard for me to hear. With this twisted neck and these migraine pains and this big ole cauliflower ear. And if it wadn't for this glass eye of mine why I'd shed a happy tear to think of all that you gonna get by bein' a winner. I got arthritic elbows boy, I got dislocated knees from pickin' fights with thunderstorms and chargin' into trees. And my nose been broke so often I might lose if I sneeze."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Inaktivitet

Aubi svingade inte sitt trollspö igår. Faktum är att Aubis vapen ser ut som trollspö som små flickor brukar leka med, en pinne med en stjärna på toppen och så lite glitter när den används. Påminner också lite om trollspöet som den goda fen i Askungen har. Hur som helst så blev det inte någon lek med Aubi för mig igår kväll. Tydligen har jag ett liv utanför WoW också eftersom verkliga livets plikter kallade. Det som retar mig lite är att plikten även kallar ikväll. Har jag tur slipper jag iväg relativt tidigt och då kan jag få möjlighet att spela en stund på kvällen. Otur är om plikten drar ut på tiden och blir jättesent. Det är lite synd att det inte hjälper att jag pratar fortare när andra envisas med att prata långsamt.

"He said you gotta speak loud when you challenge me son, cause it's hard for me to hear with this twisted neck and these migraine pains and this big ole cauliflower ear. And if it wadn't for this glass eye of mine why I'd shed a happy tear to think of all that you gonna get by bein' a winner. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

På spaning

Försökte mig på att gå ner i en "tomb". En snabb liten titt och jag kunde konstatera att det inte var en plats för Aubi. Alla rummen var fulla med monster och det kändes jobbigt där nere, obekvämt jobbigt. Tog HS tillbaka till stan. Imorgon gör jag ett nytt försök med "tomben" och kanske går det bättre då.

"He said now behind this grin I got a steel pin that holds my jaw in place. A trophy of my most successful motorcycle race. And each morning when I wake and touch this scar across my face it reminds me of all I got by bein' a winner. Now this broken back was the dyin' act of a handsome Harry Clay. That sticky Cincinnati night I stole his wife away. But that woman she gets uglier and she gets meaner every day but I got her boy that's what makes me a winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tempo

Här avverkades quester i rasande fart. Så fort har jag aldrig fått quester gjorda. Tänk vad det går undan när någon är med och gör grovjobbet. Aubi står bara och viftar med flätorna. Låter busenkelt men jag blir superstressad och stirrar så stint på medspelarens hälsomätare att jag nästan ser dubbelt. Det tar ett tag att lära sig en mer avslappnad attityd, för mig i alla fall. Men jag börjar bli rätt bra på att behärska flyktinstinkten. Kan stå kvar när det kommer för många monster. Det är ett framsteg.

"He said now you see these bright white smilin' teeth, you know they ain't my own. Mine rolled away like Chicklets down the street in San Antone. But I left that person cursin' nursin' seven broken bones and he only broke ah three of mine. That makes me the winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Skugga

Aubi har fått en Shadowfiend. Hur jag ska använda den vet jag inte riktigt, inte heller hur den ser ut för den är så mörk. Allt jag kunde se var en mörk skugga som gled iväg och angrep monstret Aubi pekade på. Tyvärr dog den snabbt och det är fem minuters cooldown innan den går att locka fram igen. Men det verkar väldigt bra att ha, ger mana till Aubi.

"Well he gripped the bar with one big hairy hand then he braced against the wall. He slowly looked up from his beer my God that man was tall. He said boy I see you're a scrapper so just before you fall. I'm gonna tell you just a little bout what it means to be a winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

När nöden så kräver

Ja, vad gör en dam i nöd? Har på alla sätt och vis försökt få min omgivning att förstå att jag behöver hjälp. Om nu budskapet inte når fram när jag på typiskt kvinnligt vis skickar fina små antydningar så blir det till att ta till den ampra tonen:

"Bäste herre, NU kommer du och hjälper mig."

Fungerar alltid. Aubi tog ett kliv uppåt till level 66. Nu är det nästan så att jag känner en viss otålighet att nå level 70. Det skulle vara så roligt att få ett flygdjur.

"But I had myself about five too many and I walked up tall and proud. I faced his back and I faced the fact that he had never stooped or bowed. I said Tiger Man you're a pussycat and a hush fell on the crowd. I said let's you and me go outside and see who's the winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Önskelista

Någon gång ska jag göra en raid in på Hordisarna hemmaplan men då inte för att härja med Hordisar utan bara med vakterna. Jag vill också lyckas med att gå en hel instans och få vara med om att lägga ner sista bossen. Jag vill karska upp mig så pass att Aubi kan försvara sig när en Horde attackerar. Jag vill bli så samlad att jag inte tappar styrseln i fingrarna, får allmänt darr och inte drabbas av panik när det blir hettar till. Jag skulle önska att jag var lite cool och inte trillade ner för stup och sånt när jag blir nervös.

Det är inte märkvärdiga saker men för mig är det märkvärdigt. Jag kommer inte att bli en formidabelt skicklig healer med Aubi. Jag är nöjd med att vara medelmåttig på den undre gränsen. Tjusningen ligger i att ha lyckats, att sola sig en smula i sin egen beundran, att vinna över sig själv. Det är härligt att göra det där som får blodet att pulsera. Hur underbart är det inte att efter flera misslyckanden äntligen nå målet. Då känner jag mig så duktig.

Har jag gjort något märkvärdigt ikväll? Icke, en quest och sen har Aubi bara sjåpat sig. Det som finns på min önskelista lär förbli en önskelista.

"The hulk of a man with a beer in his hand he looked like a drunk old fool. And I knew if I hit him right why I could knock him off of that stool. But everybody they said watch out hey that's the Tiger Man McCool. He's had the whole lotta fights and he's always come out winner, yeah he's a winner."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Loj

En så härlig kväll, fiske, matlagning och lek med lätta monster. Det är så det ska vara ibland. Aubi fick hålla till på lätta ställen som inte är så befolkade och det var så skönt. Inte blev det några större förändringar i exp mätaren med det gör inget.

Nu behöver jag hitta något nytt roligt matlagningsrecept. De som Aubi har börjar bli lite tjatiga.

"You see I've been through the desert on a horse with no name. It felt good to be out of the rain. In the desert you can remember your name 'cause there ain't no one for to give you no pain."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Fel och fel

Ägnade en lång tid till att leta efter ingången till Skettis för att göra en quest. Kunde inte för mitt liv begripa hur Aubi skulle ta sig dit. Men det var fel ställe. När jag väl kom till rätt ställe var det kö, en Horde kö. Hängde kvar ett tag och hoppades på att även Aubi skulle kunna få en chans att fixa questen. Vankade av och an men fick ge upp. Tänkte göra en annan quest i stället men där var också upptaget. Det går säkert bättre imorgon.

"The ocean is a desert with its life underground and a perfect disguise above. Under the cities lies a heart made of ground but the humans will give no love."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

I have not seen nothing yet

Igår insåg jag att mina små bråk med Hordisar är löjliga. Det är ungefär som att bli nypt av en grinig gås. Betydligt värre saker att råka ut för är ett helt gäng med lvl 70 hordisar. Det är som att bli omringad av en flock kinkiga gäss. Och det svider i skinnet minsann, det vet alla som fått blåmärken både här och där när trilskande gäss varit i farten.

Hädanefter ska jag inte ynka och gnälla över mina små fåniga bråk, bara lite, ibland.

Ikväll blir det inte något spel för min del. Internetuppkopplingen är lika seg som kall sirap. Det tar emellanåt mer än fem sekunder för Aubi att kasta en spell. Ibland fastnar hon helt och hållet. Min uppkoppling är svajig.

"After nine days I let the horse run free cause the desert had turned to sea. There were plants and birds and rocks and things. There was sand and hills and rings."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

I´m back

Tillbaka på banan, vid gott mod och god vigör. Quest-tablån fylls på och exp mätaren börjar sin sakta vandring mot högre tal. Fem ynka levels kvar till 70.

Tänkte jag skulle göra en lätt quest idag, besöka Blade´s Edge Mountains. Ack vad jag bedrog mig. Det blev stopp redan vid ingången till grottgången. Spindlarna fick mig att bli matt i både armar och ben. Kanske ska jag parkera Aubi där utanför och invänta en rask spelare som rensar åt mig. Då kan Aubi i sakta mak promenera efter. Inte helt fel men jag skulle känna mig lite som en snyltare.

"After two days in the desert sun my skin began to turn red. After three days in the desert fun I was looking at a river bed. And the story it told of a river that flowed made me sad to think it was dead."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Har fått nog

När det är som värst önskar jag att jag förstått det här med PvP och istället valt en normal server. När det är som värst funderar jag på att sluta spela WoW. Det är inte roligt när Aubi står med låg hälsa och mana och bli attackerad. Det är inte roligt när samma spelare attackerar igen när Aubi återuppstår och är lika sårbar. Fy vad trött jag blir. Det är som att attackera en med brallorna nere vid fotknölarna.

Nu spelar jag inte mer, ger upp, slutar, finito. Och jag ska glömma bort att jag var en tok som började spela WoW. Ordet WoW existerar härmed inte i min vokabulär. Jag återgår till att spela Myst IV Revelation. Nej jag ska ägna min fritid till att knyppla istället. Jag är mycket bättre på att knyppla än att spela WoW.

Näe, inte så, men jag vill gnälla lite. Jag är så putt att jag inte har spelat på flera timmar. Mest är jag sur på mig själv för att jag inte fixar det här.

"I've been through the desert on a horse with no name. It felt good to be out of the rain. In the desert you can remember your name 'cause there ain't no one for to give you no pain."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Inte en läckerbit ......

..... men attans så välklädd. Aubi har fått nya kläder, tjusiga, snygga, bra och matchande. Nu har hon rejäla byxor, så skönt. Stoltserade lite i Stormwind, promenerade fram och åter i hopp om att någon skulle uppmärksamma den snygga outfitten. Nu får jag rappa på och levla med Aubi så att hon kan ha klänningen och slängkappan också. Dessutom har Aubi en snygg hatt också, hon påminner lite om min mormor med den på.

"The first thing I met was a fly with a buzz and the sky with no clouds. The heat was hot and the ground was dry but the air was full of sound."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Vad är nu detta?

Zangarmarsh har så trista kistor och vrakgods. Kämpade både länge och väl för att komma åt en kista och så var det inte alls något spännande i den. Likadant är det med uppfiskat vrakgods. Pumpdelar, hur kul är det?

Är det möjligen så att jag börjar bli kräsen och blasé. Så måste det vara, bytet från kistor och vrakgods i Zangarmarsh är lika upphetsande som att få ljummet vatten när tanken var ställd på kall öl.

"On the first part of the journey I was looking at all the life. There were plants and birds and rocks and things, there was sand and hills and rings."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

This town aren’t big enough for the both of us

Ett gäng Hordisar ville ha stället för sig själva. Aubi som bara ville lämna sin quest drevs på flykten. Nåväl det fanns andra platser för Aubi att leka på så elakingarna fick leka bäst de ville med sig själva. Men jag fick god lust att kalla in förstärkning för att driva bort taskmörtarna. Ungefär ”om ni inte är snälla med mig kommer min storebror och hans kompisar och sopar gatan med er”.

Zangarmarsh är nästan lika illa som Stranglethorn. Jag tror varenda buse var i Zagarmash ikväll. Nu vill jag inte vara i det här sunkiga landet längre. I quest-tablån finns nu fyra grottor och sex quester kvar. Grottor, fniss, som om Aubi skulle besöka fyra grottor på raken. Ne ne!

"O poor Mary Bellows. She sat on her bed and thought of home with the sea breeze whistling all alone. In hope and loneliness she crossed the floor and undid the latch on the front door. O poor Mary Bellows. They found her the next day cuffed to the bed. A rag in her mouth and a bullet in her head. So mothers keep your girls at home. Don't let them journey all alone. Tell them this world is full of danger and to shun the company of strangers. O poor Mary Bellows. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Psst, pyspunka

Lågvattensperioden har inträtt. Det verkar vara ett fenomen som inträffar varje gång jag nått ett mål i WoW. Igår dingade Aubi 64 och nu har luften gått ur mig. Det tar ett tag att blåsa upp sig igen.

Så vad ska jag hitta på för kul nu då? Inte ens Aubis professions känns så upphetsande. Taket är nått där. Några recept för potions finns kvar att hämta men de är inte så viktiga längre. Aubi har sina mana- och healingpotions så jag är nöjd. Nu gäller att skaffa sig högt anseende för att få recepten till vissa potions och det är aningen tröstlöst att banka på monster för att få 15 poäng eller kämpa i en evighet med äckliga fisksaker för 750 poäng. Aubi behöver tusentals poäng.

Jo jag har nog fått pyspunka.

"O poor Mary Bellows. She met a man along the way. He introduced himself as Richard Slade.
Poor Mary thought that she might die when she saw the ocean for the first time. She checked into a cheap little place. Richard Slade carried in her old suitcase. "I'm a good girl, sir", she said to him, I couldn't possibly permit you in. Slade tipped his hat and winked his eye and turned away without goodbye. O poor Mary Bellows."

Revansch

Nu ska jag ge igen för gammal ost i Blasted Land. Det stället stör mig och fobier är till för att övervinnas. När jag säger ge igen menar jag inte att hoppa på första bästa Horde. Nej, jag ska galoppera fram och åter i Blasted Land ända tills det inte känns så förfärligt otryggt längre. Och kommer det en Horde ska jag skratta och modigt stå på mig för att försvara just den lilla fläck jord Aubi står på. Aubi ska inte vika en tum.

Haha, de där två sista meningarna får vi nog se som ett skämt.

"They found Mary Bellows cuffed to the bed. With a rag in her mouth and a bullet in her head. She'd grown up hungry, she'd grown up poor. She left her home in Arkansas. She wanted to see the deep blue sea. She travelled across Tennessee. O poor Mary Bellows."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Träning

Börjar få bättre och bättre kläm på det här med att heala. Inte alltid så lätt att hålla tungan rätt i mun när det blir lite för hett. Någon gång ska det väl bli bättre det här med hjärnsläpp och lealösa fingrar. Men det är enklare när det bara är en att hålla reda på och heala. Det är värre när det är flera som alla springer åt olika håll och kör sina egna race. Aubi kan då bli lite som en åsna mellan hötappar. Och då blir det omedelbart totalstopp i hjärnkontoret. Har jag möjligen en otroligt låg stresströskel och beslutsångest. Ja så är det. Men strunt samma, det är kul ändå.

"Break the circle and stop the movement, the wheel is thrown to the ground. Just remember it might start rolling and take you right back around. You're all fools! The Mob Rules!"

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Anseende

Aubi har reputation problem. För att få köpa vissa recept måste en viss grad av anseende uppnås. Det är väl en enkel sak, tänkte jag, men ack vad jag bedrog mig. Det var visst några till som också ville vara just där Aubi var. Och de var lvl 70. Tyvärr Aubi var chanslös. Det går för långsamt för Aubi i jämförelse med de i lvl 70. Istället ägnade Aubi sig åt att trippa efter och plocka de fällda monstren på blommor och andra bra ha saker. Kände mig lite som en plundrare men det var bättre än att inte få något alls. Turligt nog fick Aubi några Dreaming Glory att göra Super Mana potions av. Det var bra, Aubi behöver många manapotions, jämt.

"Kill the spirit and you'll be blinded, the end is always the same. Play with fire, you burn your fingers and lose your hold of the flame. It's over, it's done. The end is begun. If you listen to fools..... The Mob Rules."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Questing time

Idag utmanade Aubi ödet. Hon skulle samla monsterplutt och i gläntan där monstren fanns härjade tre Hordes i lvl 70. Med hjärtat i halsgropen smög Aubi runt och samlade in monsterpluttar. Det var enkelt när monstren redan var satta ur spel och det bara var att ta för sig. Som tur var brydde sig inte Hordisarna om Aubi. Ibland är saker enkla och då känns det genast lite bättre. Om Aubi varit tvungen att slå alla monster själv hade den questen tagit en evighet. Aubis quest-tablå är fulltecknad och det går långsamt att beta av.

"Close the city and tell the people that something's coming to call. Death and darkness are rushing forward to take a bite from the wall. You've nothing to say. They're breaking away. If you listen to fools...... the Mob Rules."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Fräser lite

Idag var en dag då det var så där trångt igen. Dessutom är det fredagskväll och då blir det ibland lite extra stökigt. När en och samma Horde skulle mästra Aubi en tredje gång tappade jag faktiskt humöret och frågade rackaren om han verkligen skulle göra samma sak en gång till. Hordisen tittade länge på Aubi och svarade sedan att det skulle han inte och lät bli. Skönt.

Idag var jag inte riktigt på humör att trängas och ständigt hamna på kyrkogården. Att jag var så lättirriterad berodde till viss del på att det laggade och hade sig. När servern gick ner gav jag upp för kvällen.

"And everybody knows that you're in trouble. Everybody knows what you've been through.
From the bloody cross on top of Calvary to the beach of Malibu. Everybody knows it's coming apart. Take one last look at this Sacred Heart before it blows and everybody knows. That's how it goes and everybody knows."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tempo

Det går undan när medspelare håller upp farten. Inte tid att stå och meditera här inte. Att Aubi kommer på efterkälken måste bero på hennes korta ben, så måste det vara. Ja, igår kväll blev det lite sent och tempot var högt. Jag var helt slut, som om det var jag som sprungit maraton.

Igår kväll var en resa både under och över vatten, det var monster som var mycket starkare än Aubi. Men Aubi var riktigt modig, stod kvar när det blev farligt. Det är bra när andra kan ta striden och Aubi kan trippa i bakgrunden. Hennes flätor snurrar så roligt när hon healar.

"And everybody knows that the Plague is coming. Everybody knows that it's moving fast. Everybody knows that the naked man and woman are just a shining artifact of the past. Everybody knows the scene is dead. But there's gonna be a meter on your bed. That will disclose what everybody knows."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Spännputtar

När Aubi sprätte till liv i Zangarmarsh kryllade det av lvl 70 Hordisar där. Det var den där typiska exalterade stämningen då alla studsade, spände muskler och de som kunde gjorde sig märkvärdiga med spells. Känner igen det där mönstret, typiskt för spännputtar och brösttrummare. Det är ett bekant beteende som förekommer i verkliga livet också. Aubi försökte så diskret som möjligt smyga därifrån. Det blev att söla runt i Shattrath istället.

Försökte mig på en quest lite senare men jösses vilka otäckingar till monster. Det var stora dammiga och jättejobbiga. När Aubi väl fått ner de begärda sex så var nästa quest att döda 12 st. Ja vad ska man säga mer än "pest och pina, jag ger upp".

"And everybody knows that it's now or never. Everybody knows that it's me or you. And everybody knows that you live forever. Ah when you've done a line or two. Everybody knows the deal is rotten. Old Black Joe's still pickin' cotton for your ribbons and bows and everybody knows."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Färdig

Nästan färdig i alla fall. Antalet fiskar som dragits upp vill jag inte tänka på men det har gått åtskilliga timmar stirrandes på flötet. Många brasor har brunnit och nu så är cooking-skillen lite över 300. Pust.

Nu börjar det sannerligen bli dags att göra annat, slå lite monster och så. Det blir till att kavla upp ärmarna och spotta i näven.

"Everybody knows that you love me baby. Everybody knows that you really do. Everybody knows that you've been faithful. Ah give or take a night or two. Everybody knows you've been discreet. But there were so many people you just had to meet. Without your clothes and everybody knows."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel