Högt ärad

Äntligen har Aubi vunnit tillräckligt högt anseende bland Valrossfolket för att få äran att köpa pingvinen och fiskespöet. Pingvinen är otroligt söt och springer efter Aubi på det allra sötaste sättet. Jag gillar verkligen pingvinen och det är värt all tid och möda som lagts på att göra de tre dagliga questerna om och om igen.



Nu ska Aubi testa nya snygga fiskespöet och träna riktig hårt för att få nöjet att vara en av dem som kan fiska i Dalarans önskebrunn. Inte för att det ger något speciellt mer än en "Achievement" men det spelar ingen roll. Det är önskningarna som är intressanta.

Och förresten det är nyårsafton idag, GOTT NYTT ÅR, önskas till er alla.

Käcka gossar

Sicken latmask, Aubi såsar omåttligt. Vad har åstadkommits? Inget, Aubi har bara stått och gjort ingenting, har helt enkelt småtråkigt. Nja, hon slog på några riktigt stora gossar och lät sig faktiskt tjusas lite. Sällan har hon skådat så raska gossar som så gärna vill göra hennes bekantskap. Nu var väl inte deras avsikter av bästa slag, suck. Skulle onekligen vara trevligt om Aubi någon gång stötte på någon som omedelbart fattade tycke för henne, på ett förtjusande sätt, inte för att bruka våld. Små hjärtan skulle virvla och Aubi skulle generat skruva på sig. En quest som Aubi gjorde en gång var att finna en förlovningsring, det var trevligt. Men ringen var inte avsedd för att trädas på Aubis finger. Men så fånigt, stön.

En plats i solen

Aubi begav sig högt upp på en bergstopp för att rena sin själ. Hon mötte sitt andra jag och utkämpade en kamp med sig själv. Skönt att bli av med den rackaren som var det andra jaget för naturligtvis vann Aubis goda sida kampen. Aubi flög lätt i sinnet vidare i världen och fann ett ställe att göra till sitt, Sholazar Basin. Det är ett fint ställe, en skön kontrast till is, snö och kyla.

Aubi har lärt sig rida i kallt väder och glädjen är stor över att åter kunna sitta upp och flyga iväg. Nu gjorde Aubi det enkelt för sig och köpte flygskillen i Dalaran. Questen som ger flygskill är för svår. Kanske att Aubi gör den någon gång när andan faller på. Det finns många quester i Northrend som innebär att styra maskiner. Ska sanningen fram så tycker Aubi inte alls om dem. Aubi kan kasta trolldom, läsa besvärjelser och slå med käppen, kasta små bomber och plocka saker. När det kommer till att styra en maskin eller drake, samtidigt försvara den och samtidigt utföra ett uppdrag, fungerar det inte för Aubi. Tids nog kommer Aubi att lära sig finessen med de sakerna men det tar, som vanligt, ett tag.

Tvi vale, tvi, tvi!

Om Dragonblight var ett pestigt ställe är Zul'Drak ett strå vassare i pest. Om det inte vore för att Aubi ville titta närmre på ruinerna skulle hon snabbt som vinden galopperat bort från Zul'Drak utan att se sig om en enda gång. Ruinerna påminner om Aztekernas lämningar och är faktiskt värda uppmärksamhet även om Zul'Drak är ett mycket obehagligt ställe att vistas på. Aubi hade tänkt sig plocka en vacker blomma, Talandra's Rose, dessvärre verkar den ha försvunnit från området.

Aubi flydde Zul'Drak efter att monster spytt på henne, efter att hon rotat i magar för att ta inälvor och dessutom samlat dregel. Verkligt äckligt ställe, tvi.

Villospår

Aubi stötte på råttfolket "Snowplain Zealot" och de var ovänner med henne. Aubi ville egentligen bara rida förbi, men icke, de envisades med att bråka. Suck, det blev för Aubi att vifta med trollstaven och ibland slå med käppen för att freda sig.

Av någon anledning förde råttfolket "Zealot" tankarna till Seloterna. Kanske för de lustiga hattarna de har på sig, kanske för att Aubis kamplust sviktar och för känslan av trötthet över att ständigt kämpa sig fram tynger. Aubi är visst på det filosofiska viset idag. Behöver nog rycka upp sig så att hon inte hamnar i ett avlägset kloster där hon får ägna all sin tid till att fundera över allehanda djupa saker. Hon skulle kunna söka svaret på varför råttfolket "Zealot" fått bära bördan av att liknas med Seloterna.

Nu när Aubi är i level 76 är det dags att tåga vidare i världen och se vad andra länder har att erbjuda. Farväl Dragonblight, det var inte kul så länge det varade. Aubi blickar mot den lockande horisonten övertygad om att någonstans finns ett fint smultronställe som hon kan göra till sitt.

Ostbricka

En av de dagliga matleveranserna är på gränsen till lurendrejeri. Nej förresten, det är inte på gränsen, det är lurendrejeri. Aubi intalar sig att det man inte vet lider man inte av. Aubi får uppdraget att leverera en ostbricka varpå hon samlar in sex halvfulla vinglas som står lite här och där i Dalaran. Hm, halvfulla vinglas blir en flaska vin som levereras med en ost till småsugen kund. Kan nog inte vara det godaste av viner.

Aubi passade på att studera matvanorna i Dalaran och funderade på vad som skulle vara gott att äta. Fisk, ost eller helstekt gris? Kan det möjligen vara öl i tunnan?

Fritt fall

Aubi är falknerare och fick uppdraget att stjäla ägg, mycket tvivelaktig sysselsättning. Det vet vi att det är skitstövlar som gör sånt och tydligen har Aubi sällat sig till den skaran. Nu fungerade det inte så bra för Aubi att stjäla ägg, istället föll hon ner för klippan. Så stod hon där på en klippavsats med ilskna fåglar som inte alls uppskattade hennes närvaro. Tur att Aubi har sina "lätta fjädrar"att vifta med och kunde därmed glida ner i säkerhet. Att ta sig uppför berget blev en lång färd och Aubi muttrade surt över det extra besvär hon ställt till med.

Aubi förtjänade i alla fall en "achievement" i fritt fall. Är faktiskt rätt nöjd med det. Att testa fritt fall är något Aubi inte skulle ha gjort frivilligt, sånt är för våghalsiga äventyrare som vill tänja gränser. Ingen kan väl påstå att Aubi är en äventyrare, möjligen en motvillig äventyrare.

Frid vare med eder

Aubi fick en julklapp av en skojfrisk vän. Och kära nån, Aubi fick förskräckt ta skydd när den halva tomtedräkten provades . Vita fläsklåren lyste som fyrbråk i vintermörkret. Åsynen av Aubi i tomtedräkten skulle förmodligen få den mest förhärdade Horden att kikna av skratt eller fly i fasa. Värt att testa att ha halva tomtedräkten på nästa gång en Hordis attackerar.






Vad kan vara bättre än att slå ner rumpan hos Valrossfolket som är absoluta favoriterna. Dags att mysa vid brasan, sluta ögonen och för en stund drömma sig bort till ett land där frid råder.

En fridfull jul till er alla
önskar Aubi

Strider, kamp och fasa

På tok för hårda strider för Aubis smak. Det var fullt krig och Aubi fick uppdraget att vara behjälplig. Inte lätt, rysligt jobbigt faktiskt, monster anföll i mängder och elitmonster överallt. Oväsen, eldbollar och ett fasligt rännande från ett ställe till ett annat. Aubi fick lov att bita ihop tänderna och kämpa på. Mest av allt ville hon därifrån och istället ägna sig åt stillsammare saker, plocka blommor eller så. Aubi fick också träffa sitt framtida jag som gav sitt nutida jag ett gott råd "håll oss levande och se till att skaffa bättre utrustning". Hm, inte så lätt. Questen med att flyga trögdraken och skjuta på drakar fick Aubi utstå att hennes drake dog fem gånger. Och så har draken mage att viska divese hurtigt uppmuntrande ord som naturligtvis föll lika platt till marken som när draken bara dog.

Nåväl, alla vedermödor gav resultat, Aubi tog sig till level 75. Hur illa det än är för Aubi så går det i alla fall framåt även om jag titt som tätt misströstar.

A date

Sjölejonen har problem, de träffar inte varandra. Sitter på var sida om sundet och åbäkar sig. Hjältar och hjältinnor får rycka in och hjälpa krakarna att träffas. Dating service?

Nu var det inte helt lätt att ordna till det för sjölejonen, först fånga fisk bland tuffa hajar som nafsade rejält i Aubi. Sedan med hjälp av fisk locka med sig en av hannarna över till sidan där honorna satt. Den biten var lätt. När väl sjölejonen fick syn på varandra uppstod genast tycke, hjärtans gulligt. Jag gillar den här questen, den är så söt. Det är en daglig quest för Valrossfolket så Aubi kommer att göra den ett bra tag framöver.

Aubi har mött en riktig Hordehjälte, värd beundran. Först attackerade han med full kraft men slutade när Aubi inte försvarade sig. Han stannade upp och bad om ursäkt. Det var otroligt fint gjort. Aubi kastade en slängkyss till hjälten och galopperade lätt om hjärtat vidare. Nu är väl inte en slängkyss det lämpligaste men det var det enda jag hittade när jag skulle vara lite snabb att besvara artigheten. Får väl ursäkta mig med att Aubi är en tant och då är det brukligt att pussa på allt som är gulligt.

Roande

Sista rycket och äntligen level 74. Questen som förde Aubi upp ett steg i rang var "utedasset". Jag gillar den questen omåttligt. Den får mig att skratta. Aubi fick besöka uthuset tre gånger på raken bara för att roa mig.

Antalet quester är nu 198 och hur många gånger Aubi blivit gankad vill jag inte veta längre. Något jag ständigt återkommer till är att de Hordisar som attackerar när Aubis händer är upptagna i kamp med monster är riktiga ynkryggar. Det finns ett ord som passar på de spelarna men det ordet vill jag inte ta i min mun, inte heller sätta på pränt.

Our Daily Bread

Aubi har gjort sig förtjänt av utmärkelsen "Vårt dagliga bröd". Aubi går varje dag till restaurangen i Dalaran och hjälper till med dagens matleverans. Nu får hon inte betalt i reda kontanter utan i form av poäng som hon kan köpa recept för. Ja och så får hon några kryddor också men de samlas på hög än så länge.

Jag gillar verkligen valrossfolket, de här häftiga och roliga att titta på. Mustacher som fladdrar, darrar och är i största allmänhet i vägen. Något jag också är förtjust i, förutom böneflaggorna, är valrossfolkets lampor, fläskiga fiskar. Aubi håller på att förtjäna supergott rykte hos valrossfolket, numera åtnjuter hon graden "revered".

Tomtenisse

Naturligtvis ville också Aubi roa sig med en tomtedräkt. Hon klev in i mojängen och kom ut som en helt ny figur. Men, hjälp, tomtedräkten var pytte pytte liten. Det duger sannerligen inte att Aubi svassar runt på stan mer eller mindre avklädd. Aubi fördrar att ha kläder på sig, hela kläder och inte halva kläder. Vem kom på något så dumt att tomtenissor ska visa så mycket bar hud? Utomordentligt fånigt. Kan man inte få välja åtminstone, hel tomtedräkt eller halv tomtedräkt. Och varför har inte manliga tomtenissar halva dräkter? Aubi behöver tydligen ställa sig på torget och predika jämlikhet.

I vinden

Lappar upphängda på ett snöre påminner om tibetanska böneflaggor. Aubi gick riktigt nära för att se vad som fanns skrivet på lapparna. Tecknen på lapparna var inte på något språk som Aubi känner ingen, såg mest ut som barnteckningar. Att skriva en bön och sedan låta den fladdra i vinden är fantasieggande, vinden tar bönen och för den vidare över hela världen. Om Aubi kunde skulle också hon skriva ner några böner och låta dem föras vidare i vinden.

Drakarna som vajar högt upp i skyn är också så fina. De syns på långt håll och är som landmärken ute på tundran. När Aubi får tillbaka sin flygfågel ska hon flyga upp till drakarna och se om det finns något skrivet på drakens svans.

Aubi återvänder till tundran om och om igen. Livet är hårt på tundran men betydligt enklare än i vissa andra länder. Aubi har kommit på att hon måste se till att få ett superbra rykte hos valrossfolket. Då kan hon köpa en liten pingvin som sällskapsdjur och ett fiskespö som det går att andas under vatten med. Pingvinen vill Aubi verkligen ha, hoppas den är gullig.

Hemska dåd

Daska till åsnor så att de sprang hem till stallet. Det var riktigt kul. Däremot när Aubi återvände för tredje gången till samma ställe var det inte lika kul längre. Sedan urartade det alldeles, den ena hemskheten efter den andra avlöste varandra. Flyga besvärliga flygplan för att hämta sädessäckar, otroligt svårt. Sen flög hon iväg och skulle bomba fem pesthärdar, ännu värre. Aubi fick ta om det fem gånger innan hon lyckades pricka alla fem pesthärdar. Sen kom de rysligaste, Aubi har ägnat sig åt att bränna hus och stycka fallna krigare.



Vägen till pesthärdarna var lång och att bomba från ryggen på fågeln som inte gick att styra var besvärligt. Dessutom flög den bara två varv runt byn och fort flög den runt också.



Resterna av den stupade krigaren vid Aubis fötter. Splätt, lät det när Aubi styckade de fallna krigarna, äckligt.

Skärpning Aubi

När Aubi skulle lämna en quest accepterade hon samtidigt en ny och hamnade på ett flygfä och flög iväg. Hamnade i en stad under belägring. Monster anföll ihärdig staden och byborna flydde i panik. Aubi fick genast ett uppdrag, rädda hjälplösa bybor. Kan det bli bättre, självklart var det något för Aubi. När den femte bybon var hämtad gled Aubis gloria på sniskan, hon surade och tänkte att "för det här besväret måste belöningen vara riktigt bra". Byborna var besvärliga att hämta, de sprang runt i panik med monster efter sig och det var inte helt enkelt att landa den fina vita fågeln för att plocka upp dem. Dessutom kände Aubi sig lite träffad när hon såg hur byborna sprang runt i panik för så gör Aubi också när det blir otäckt. Att rädda 10 bybor tog alltför lång tid och Aubis fågel dog två gånger. Det var illa för då hamnade Aubi mitt i smeten bland monstren som genast kastade sig över henne, drösvis. Och så var inte questens belöning lysande heller, rätt åt Aubi. Rädda bybor och bara tänka på belöningen, det är sånt som mindre nogräknade lycksökare gör. Aubi får skärpa sig, det blir till att göra bot och bättring.

Aubi är nu i level 73 och har avverkat 161 quester.

Skamsen

Jaha, nu har Aubi hemfallit åt något så förfärligt som att stjäla stupade soldaters uniformer. Där låg de stupade i bara mässingen och Aubi skämdes ordentligt. Inte ens en filt hade Aubi att lägga över de stackarna.

Aubi har haft sällskap hela kvällen och började utforska Coldarra. I sällskap med andra blir tempot så snabbt och Aubi har svårt att hänga med. Ibland är det bra att en vän driver upp farten. Aubi har en förmåga att söla, titta på saker, titta på vad andra har för sig och då kommer hon sannerligen inte så långt i sitt levlande.

Framsteg

Aubi har lyckats ta sig till level 72, hurra. Några saker kvar att ordna med på tundran sedan är det dags att leta efter nya äventyr i ett nytt land. Aubi behöver också hitta nya sorters blommor för att öka skickligheten i herbalism.

Antal gjorda quester är nu 112 st och totalt har Aubi blivit nedklubbad av Hordisar 9 gånger.

På gott och ont

Murlocs brukar vara rätt så besvärliga monster och så låter de väldigt mycket. Igår stötte Aubi ihop med murlocs men den här gången en klan som var vänliga. De ville ha hjälp vilket Aubi genast ställer upp på. En av questerna gick ut på att rädda murlocsbarn som blivit fångade. Kära nån, så söta de små var och de hade de sötaste små ljud för sig. Aubi tog genast de små sötnosarna till sitt hjärta.



Mycket får en hjältinna utstå och Aubi får ständigt tumma på sitt samvete. En vit flagga ska respekteras och det var inte alls i Aubis smak att nyttja flaggans fria lejd i syftet att mörda fiendens ledare. Men nog var förklädnaden effektiv, inte ett enda monster attackerade. Tur var det för Aubi irrade runt i grottan i en evighet innan hon hittade ut.

Not on track

Aubi kan inte rida raka vägen till ett ställe utan hamnar jämt och ständigt på villovägar. Alltid är det någon blomma som lockar och Aubi bara måste ha den. Oftast innebär en blomma också att ett monster måste bekämpas innan den åtråvärda dyrgripen hamnar i Aubis ägo. Ögonen glittrar och sinnet fylls av habegär vilket ibland kan bli förödande för Aubis del. Igår råkade Aubi i svårigheter. Jag vet inte vad som hände eller var det hände men plötslig attackerade hel drös med monster, några slag och Aubi var på kyrkogården. Hon återuppstod och samma sak hände igen och igen. Resultatet, tja, Aubis rustnig var glödande röd men blomman var till slut i Aubis väska. Mycket bråk för ynklig Goldclover, inte ens värd så pass att det är i närheten av att täcka reparationen av Aubis rustning. Vet inte riktigt vad som flög i mig, borde ha låtit blomman vara, men ibland vill jag bara inte ge upp.

Backtrack

Kläderna är annorlunda i Northrend. Borta är de vackra bjärta och lysande kläderna, utbytta mot dova naturnära nyanser. Det passar stämningen som är i Northrend med sin kyla, bristen på strålande sol och ibland trollsk stämning. Nu har Aubi bara sett en liten del av den nya världen men det som varit hittills leder tankarna till den nordiska mytologin. Vissa monster är gamla bekanta men det finns nya inslag också.

Aubi är askblond och klär i milda pasteller, dova naturfärger gör sig inte så bra. Något som är jättefult är Aubi med hjälmen på så jag har den inte framme. Aubis kappa är också dold för jag gillar att se färgen på Guildens tabart.

Aubi har återvänt till Tundran för att göra klart några quester. Mönstret i Aubis framfart, eller brist på fart, är slå ett monster, pusta, stånka, stöna och dricka mana. Däremellan fylla på med lite mat så hon blir stark igen. Mest verkar det som om Aubi står och glor, som vanligt för det gjorde hon i gamla landet också.

Vilodag

Aubi fiskar och tar det lugnt. Fina fiskehatten på, en extra stark lina på fiskespöet och en extra bra krok. Att fiska går långsamt och det duger inte att låta tankarna löpa iväg på egna vägar då hör jag inte plasket när fisken nappar. Aubis skill i fiske är 383 och ska väl bli 450 någon gång. En vän berättade att det går att fiska mynt i fontänerna i Dalaran. Det ska Aubi få göra när hon kommer dit. Verkar vara en mycket behaglig sysselsättning och sånt som passar Aubi.

Earn an achievement

Naturligtvis har Aubi gjort ett besök hos frissan, fattas bara. Alla frisyrer, hårfärger och smycken har testats. Resultatet blev inget alls. Jag gillar Abuis flätor och konstigt nog så passade inte någon annan hårfärg än den hon har. Hm, får ta mig en funderare på hur tråkig jag egentligen är när det kommer till att förändra. Strunt samma, i alla fall så fick Aubi inte någon ny frisyr, ingen ny fräsch hårfärg eller nya smycken. Aubi är Aubi, torrbollen, det bara är så.

Förresten är Aubis Achievements eftersatta, hon har nästan inte lyckats med något utom att fiska, laga mat och göra bandage. Helt klart ingen äventyrlig upptäcksresande, nej mer åt det stillsamma som att sitta hemmavid framför brasan och virka spetsdukar.

Hot track

Nä nu, Aubi gjorde en quest som innebar att kidnappa småttingar, små monstervalpar. Småttingarna var så gulliga där de sprang omkring runt hyddorna och så kom hemska Aubi och rövade bort dem, inte snällt alls. Vissa quester är egentligen rätt otäcka. En annan quest som också var obehaglig var den där Aubi torterade en fånge. Va, torterare, hu så hemskt. Det var den där klassiska situationen, en fånge, en fångvaktare som inte fick tortera och då ber någon annan att tortera. Den andre blev i det här fallet Aubi som för att kunna avsluta questen gladeligen petade på fången med någon slags sprakande sak. Efter tredje grillningen lossande tungans band. Tycker det verkar som om Aubi påbörjat en färd mot förfall. Undrar vilka fler tvivelaktiga handlingar Aubi kommer att utföra i jakten på att nå högre höjder, level 80. Aubi är en hjältinna och vill uträtta stordåd inte hemfalla åt nedrigheter och skurkfasoner.


Monster som bränner Aubis sköld på nolltid är svåra att kämpa mot. Försökte samla lite Cristallized Fire, gick inte så lysande. Får vänta tills Aubi hittat utrustning som bättre tål eld. Dessutom var det två bot:ar som härjade i området, sickna fuskisar.

On track

Aubi lämnade tundran och smög sig obemärkt över gränsen till Howling Fjord för att leta efter sin vän. För Aubis del är det en fördel att vara två. Dessutom, hur behändigt är det inte att låta vännen ta alla monster? Aubi kan stå i bakgrunden och heja på och det passar alldeles utmärkt. Speciellt bra är det nu när Aubis "spells" och förmågor förändrats. Jag har ännu inte riktigt fått grepp om alla förändringar men tyvärr lutar det åt att prästen har blivit ganska hårt tillplattad av Blizz. Det som i mitt tycke var bra med en präst är inte bra längre. Tja, Aubi får väl hanka sig fram efter bästa förmåga i alla fall. Aubi var klen förut och nu är hon ännu klenare, rena rama tunnisen faktiskt.

Det är skönt när en quest avslutas med en flygtur tillbaka till platsen där questen ska lämnas in. Bäst av allt var att Aubi fick sitta med armarna i kors, behövde inte styra. Det var ett utmärkt tillfälle att njuta av den vackra omgivningen.

Pekpinnar

Aubi kämpar sig fram, varje meter innebär en lång kamp med monster. Konstig att Aubi får några quester gjorda överhuvudtaget. Men snart kan Aubi lämna tundran för att istället börja resan i Howling Fjord. Det ska bli skönt att lämna oväsendet i Fizzcrank.

"Lupus Pupus", behöver jag säga mer. De oljeindränkta vargarna har ätit upp microfilmen.

Verkar som om Blizz ger oss spelare en rejäl omgång moral här på tundran. Vi får också en liten påminnelse om att vi hjältar och hjältinnor inte ska hålla oss för goda för att kavla upp ärmarna och göra skitjobbet.