Titta jag har lärt mig något nytt

Kom ända bort till Desolace men där stannade jag till och gjorde ingenting. Det var så många av dem som jag inte vill att Aubi ska träffa att jag tyckte det var bäst att stanna till och då upptäckte jag att Aubi kan ligga ner. Tänkte annars att jag skulle plocka några Gromsblood på vägen till Feralas. Så blev det inte.

"Dance me to your beauty with a burning violin. Dance me through the panic 'til I'm gathered safely in. Lift me like an olive branch and be my homeward dove. Dance me to the end of love."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Sorglig skepnad

Nu är det flera som sagt att Aubis utrustning suger, speciellt handledsskydden. Det värsta är att de har rätt. Det finns en quest som kommer att ge Aubi bättre handledsskydd men jag kommer inte riktigt till skott med att ta mig an Feralas. Just nu är det skattkistor som är min passion. Det är så roligt att springa runt på ställen där monstren inte är besvärliga. Jag känner mig så duktig då.

Kan nog säga att jag har utvecklat ett kistberoende. Skulle önska att jag blev lika manisk på att härja med monster i samma level som Aubi. Då skulle det hända lite mer med exp mätaren. Och så skulle jag nog kunna plocka upp ett och annat användbart vapen och bättre skyddsutrustning. Lite mer silverslantar skulle väl också trilla in.

"And you'll carry me down on your dancing to the pools that you lift on your wrist. Oh my love, take this waltz, it's yours now. It's all that there is."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tillfällig sinnesförvirring

Tänk det trodde jag inte skulle hända, att jag frivillig travade in i Horde-land. Förstår egentligen inte hur jag vågade men tydligen var fisken, Deviate Fish, tillräckligt lockande. Så var det också så att ensam om äventyret var jag inte. Vi var två och det känns genast mycket tryggare. Att bege mig dit själv, aldrig. Nu var det inte så illa, alarmklockan började inte ringa och det kom inte en hel arme av Hordes för att mota bort oss inkräktare. Det kom inte en enda. Skönt.

Fisken var en rolig sak och Aubi blev betydligt mindre när hon åt en. Frågan är om jag kommer att våga mig tillbaka till lilla oasen för att fiska igen. Det skulle vara roligt att se vilka andra effekter som förtäring av fisken kan åstadkomma.

"And I'll bury my soul in a scrapbook, with the photographs there, and the moss. And I'll yield to the flood of your beauty, my cheap violin and my cross."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Girighetens pris

Regnet öste ner och trots det kunde jag inte motstå den där kistan som var omringad av massor av monster. Jag ville ha kistan och tog mig an att meja ner monstren en efter en. Och när sista monstret föll, ja då stupade också Aubi. Som en blixt slog Horden till, Aubi förpassades till andevärlden. Så tog Horden kistan också. Attans, vilken bandit!

Girighet har ett pris och så går det när man lockas av kistors hemligheter så till den milda grad att man glömmer att titta sig över axeln.

"And I'll dance with you in Vienna. I'll be wearing a river's disguise. The hyacinth wild on my shoulder, my mouth on the dew of your thighs."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Stillhet

En dag mest stilla. Bara en kort vända lite här och där. Idag roade sig en Horde med att döda den som skulle ta emot qusten. Så det var bara att sitta och vänta tills Horden gav upp och letade upp något annat att bråka med. Tålamod är bra att ha. Det går att sitta och meditera en stund också. Titta på alla fint tecknade detaljer i spelet och så.

"There's an attic where children are playing where I've got to lie down with you soon. In a dream of Hungarian lanterns. In the mist of some sweet afternoon. And I'll see what you've chained to your sorrow all your sheep and your lilies of snow. Ay, Ay, Ay, take this waltz, take this waltz with its "I'll never forget you, you know!". "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Gäsp

Sannerligen, jag är lite uttråkad. Men jag antar att det händer alla lite då och då. Aubi står i Feralas, quester är noterade och nu återstår att börja trampa runt och bocka av en efter en. Uj det här kommer att ta tid, snigelfart och myrsteg. Men jag tycker att det är fint i Feralas. Skulle vara riktigt mysigt om inte alla monster störde hela tiden. Och tänk två Hordisar passerade utan att slå Aubi. En stannade till, tittade lite, drog vidare. Underbart, skönt, härligt. Att vara på ett helt nytt ställe och hamna på kyrkogården är lite besvärligt ibland. Det är inte alltid helt lätt att ta sig tillbaka till kroppen när terrängen är okänd. Av någon anledning upplever jag en lätt känsla av panik när det händer. På något sätt inbillar jag mig att jag inte ska hitta tillbaka.

"There's a concert hall in Vienna where your mouth had a thousand reviews. There's a bar where the boys have stopped talking they've been sentenced to death by the blues. Ah, but who is it climbs to your picture with a garland of freshly cut tears? Ay, Ay, take this waltz. Take this waltz it's been dying for years."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Medlemskap

Aubi hänger i Stormwind och kollar vilka guilder som finns. Det går inte för sig att vara guildlös. Det är väl lite som att bjuda in till bråk med Hordes. Då vet de att Aubi inte har en hög med kompisar gömda i buskarna och inte har kompisar som bara väntar på att få rycka in och rädda Abui.

Problemet med när Aubi hänger i stan är att hon får så många förslag om instanser och grottor, suck. Men det löste sig med assistenten. Henne är det ingen som bryr sig om så det gick att strosa runt i stan i lugn och ro.

"Take this waltz, take its broken waist in your hand. This waltz with its very own breath of brandy and death dragging its tail in the sea."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Mästra

Något jag tydligen missat är att köpa potions från säljare som finns utplacerade på de mest underliga ställen. Nu var Aubi iväg och hämtade Frost oil. Det är fantastiskt skönt att springa runt på ställen där monstren är i lägre level. Nu kunde jag hämta Frost oljan utan problem. Underbart att slippa kämpa sig fram millimeter för millimeter för att nå målet. Nu var det bara att promenera rakt igenom högen med monster.

Stötte på några Hordes men de var i mycket lägre level än Aubi. Nu var det lite ombytta roller, andra som hukade sig och smög iväg, jo jo jag såg dem nog. Min tid för makt börjar närma sig och nu hade jag möjlighet att mästra dem om jag velat.

"Take this waltz with the clamp on its jaws. Oh I want you, I want you. On a chair with a dead magazine. In the cave at the tip of the lily. In some hallways where love's never been. On a bed where the moon has been sweating. In a cry filled with footsteps and sand."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Och nu då?

I en oändligt lång tid bankade Aubi på monster. Det krävdes stort tålamod och exp mätaren ökade sakta, sakta. Den där sista biten är seg. Speciellt om monstren är av det lättare slaget, level 42-44. Men så händer det, belöningen, level 49. Vilka fantastiska loot fick Aubi då? En hel drös med trollsvett på flaska, inspirerande.

Nu när jag flyttade över Aubi till ett nytt användarkonto förlorade hon sin plats i guilden. Om jag vetat att det skulle hända hade jag nog sett till att meddela guildledaren om saken. Det känns lite oartigt att bara ta sitt pick och pack och försvinna.

Så vad ska jag hitta på nu då? Funderar på att återvända till Feralas. Det verkade vara lite lugnare där. Kan väl vara trevlig att leka skogsmulle ett tag.

"There's a lobby with nine hundred windows. There's a tree where the doves go to die. There's a piece that was torn from the morning and it hangs in the Gallery of Frost."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Funderingar om kläder

Det finns en som springer runt i Stormwind i bara underkläderna. Har sett henne flera gånger. När jag såg henne första gången tänkte jag ”hon tappat sina kläder, stackars henne” och var på väg att erbjuda henne en kappa. Men hann hejda mig. Nog för att man kan tappa kläder men inte alla på en gång (eller?). Jag har slarvat bort Aubis byxor en gång. Stirrig, fort och fel, vips så var brallorna borta. Aubi såg så fånig ut att jag nästan blev förlägen.

Har inte sett någon manlig karaktär springa runt utan kläder, förutom i ett värdshus där det var fest och alla tagit av sig kläderna. Behöver jag säga att Aubi diskret avlägsnade sig då.

Något jag inte sett ännu är två duellanter som inte har kläder på sig. Utrustning i form av kläder gör ganska mycket och har gubbarna bara vapen på sig skulle det nog bli lite annat resultat.

"Now in Vienna there's ten pretty women. There's a shoulder where Death comes to cry."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Så där ja men .......

....... så gjorde jag något dumt. När jag ändå var i farten och trixade med datorn passade jag på att försöka flytta över Aubi till ett annat WoW-konto. Men det verkar ta en väldigt lång tid det också.

Och jag vill spela nu. Det här var besvärligt, mycket. Jag tror jag har separationsångest.

"And if you bury me, add three feet to it. One for your sorrow, two for your sweat, three for the strange things we never forget. And long after we’re gone the light will stay on. And long after we’re safe the lights will not fade."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Kunde inte låta bli

Har ännu inte fått bukt med datorproblemet, det tog en kvart att försöka logga in på kontot och sedan ständiga stopp men kunde trots det inte låta bli att leka lite med Aubis assistent. Det är en gnome-mage och hon är riktigt rolig. Hon låter väldigt gulligt också. Roligast är att morpha. Aubi har blivit förvandlad till ett får många gånger och nu förstår jag varför. Visserligen förvandlar jag inte Hordes till får men allt annat som går att förvandla.

Åter till verkligheten och försöka ominstallera och rensa i datorn igen, usch så trist det är. Lite nervös blir jag, att jag ska göra något så att datorn inte startar alls. Det är lätt hänt när man som lekman fuskar i andra yrken.

"Watched the city ... city of crows. Watched them fly, watched ’em all flyin’ low. Out above the flood plain just above the dirt road. They were hungry as winter, hungry as us. Not afraid to be flyin’, not afraid to be lost. And long after we’re gone the light will stay on. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tänkte tanken i alla fall

Aubi står skinande och grann i Tanaris redo för strid. Utrustningen nyreparerad, ryggsäckarna så gott som tömda så när som på lite färdkost att knapra på och en hög med mana potions redo. Jag var mentalt förberedd och fokuserad på uppgiften. Det var dags för Zul Farrak. Men nej, nej, datorn är knäpp, Generic Host någonting. Inte bara en gång utan flera gånger, allt segar ihop och slutar fungera. Kom inte ens i närheten av målet. Snopet var det.

"I go to sleep, before the devil wakes. And I wake up, before the angels take. All my worldly desires, all my yardsticks of fear. all my secrets untold, all my motives unclear. Hangin’ down in the fire, burnin’ them higher, won’t take them away from here. And long after we’re gone the light will stay on."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Semper paratus

Nu har Aubi en assistent som ska skolas in och det kommer väl att ta en del tid i anspråk. Fördelen med assistenten är att det förmodligen kommer att underlätta lite. Tanken är att jag inte ska behöver ränna land och rike runt med Aubi bara för att uträtta små ärenden. Att sedan fixa en och annan addons och jag inbillar mig att jag är riktigt proffsig.

Det blir till att hasta runt och få upp assistenten några levels. Och det är jättekul. Nu ska inte assistenten upp i någon högre rang utan bara till level 10, tror jag. Men jag är inte så snabb av mig så det går inte i rasande fart. Däremot är jag betydligt modigare nu än tidigare, inte så sjåpig. Det tar sig, förvånande nog.

"When you try to cut me down and push me back if I attack your attitude. I rise up to the challenge 'cause I like to taste the sugar of your violent mood. Just like a stormy sea, you're natural poetry to me."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tillbaka

Tanaris igen och slog lite på monster. Det är inte så givande men det går att välja lite lättare monster. Passar mig bra just nu. Och så är det fredagskväll med lite stim och stoj. Men som tur var det ingen som brydde sig i Aubi. Härligt. Blev lite full i skratt när en spelare bjöd till duell så där mitt ute i öknen bland monster och Hordes. Är det möjligen så att först så duellerar man, testar varandras styrka och skicklighet, sen så blir man ett party. Är duellen egentligen ett sätt att ta en första kontakt? Istället för att stå och kallprata så duellerar man och blir på så sätt bekanta med varandra.

"When I saw my baby cry I knew that he loved me. That was some great victory, he cried because of me. He hit me with his belt but his fears were all I felt. When I saw my baby cry I knew he loved me."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Smärtsamt

Det var ett plågsamt nederlag igår. Min spelglädje dog en smula. Nu ikväll tog jag mod till mig för att göra ett nytt försök. Det första som mötte mig var en Horde som kämpade med vakterna. Jag tvärvände, tog HS till tryggheten, övergav de quester jag samlat på mig och loggade ut. Igår gav fadd smak och det är inte meningen att det ska vara så. Det ska vara roligt, spännande, belönande, hårresande, hetsande, ge hjärtklappning, pulsen ska bulta, men absolut inte vara så rysligt obehagligt som igår.

Nya friska tag imorgon kväll? Det sägs att har man trillat av hästen är det bara att sitta upp i sadeln igen även om baken gör ont.

"When I see the way you have to struggle just to do a little simple thing, feel apologetic just because I'm not particularly suffering. So I let you take me down, I'm like your rent-a-clown."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Äh, dumma dumma

Blasted, har jag också hört som ett kraftuttryck. Det säger jag nu, flera gånger. En och samma Horde slaktade Aubi om och om igen. Hur jag än försökte hålla Aubi undan så hittade den elakingen henne. Det går inte att spela med sådana i närheten. Att få upp Aubi i en högre level lär ta hur lång tid som helst eftersom mestadels av tiden ränner Aubi som spöke. Blasted Lands är nog inte ett lämpligt ställe att vara på.

"Everytime I end up waking up in some hotel without my set of keys, coming to remembering the way you turned me out when I was on my knees. You think that was one up for you, but I know I scored something too."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Håll grytan kokande

En spelare bjöd på het gryta och runt grytan flockades andra spelare. Förtäringen resulterade i grymmaste sur mage, ångande grön andedräkt och högljudda rapar. Den grytan på en affärslunch eller konferens i verkliga livet skulle kunna få även en prudentlig dam att låta. Jag får tydligen konstiga tankar av att spela WoW. Den dag då jag börjar vifta med armarna i ett försök att kasta spells på chefen då vet jag att jag har ett allvarligt problem.

Jag tycker att händelser som det här med heta grytan är så roande. Det finns så många små roliga saker att jag skulle kunna låta Aubi hänga i städerna bara för att det är så intressant.

"No subtle men came to my town. No subtle men or lifelong friend lives in my town. No subtle men begging for my hand."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Lathet

Nu har jag haft rolig. Bara drällt runt med fiskespö och jagat vrakgods. Efter det var det kistjakt på torra land och enkel dans med lättare monster. Det här var en kväll i nöjets tecken. Och dessutom har jag fått en ny vän. Livet i WoW leker. Lättja har en benägenhet att ta över och lättja är svår att motstå. Men så får det nog vara just nu, det känns vilsamt.

Det finns bara ett smolk i bägaren och det är att jag är aningen ovetande om finesserna i WoWs värld. Känner mig lite generad när det blir så uppenbart. Men det går an det med.

"Who would take my word on anything these days I felt so many times saying I'm gonna change."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tvekan

Ja, det är bara att konstatera att jag inte får ordning på det här med att kämpa med flera monster samtidigt. Det är något fel på min hjärna. Jag blir blockerad. Tydligen tillhör inte jag ett släkte av äventyrare och krigare. Hur lång tid ska det ta att lära sig att bli lite snitsig och cool? Jag ser hur andra utan att tveka kastar sig huvudstupa in i strider. Ibland känner jag verkligen att jag borde ge upp det här spelet. Jag kan bli urförbannad på mig själv och tänka att nu struntar jag i det här. Så går det fem minuter och vad gör jag då? Ja, jag kan inte låta bli. Och hur det än är så har jag jätteroligt. Motsägelsefullt är det. Men när det går bra, lugnt och sansat, ja då myser jag riktigt.

Hittade till Blasted Land. Förhoppningsvis kan jag hitta några intressanta blommor där. Det är fina färger i Blasted Land, rostbrunt och gråblått. Skönt med lite omväxling efter Tarnaris sand.


"So much for running when no-one stays to wait. For another broken promise to slip my mind by mistake."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Funderar lite

En ny get med ridlektioner kostar 700 guld! Jag har missuppfattat alldeles och trott att det var 100 guld för hela kalaset. Hur i hela friden ska det här gå ihop? Det innebär att Aubi fr o m nu måste gneta ihop minst 58 guld varje level. Hur gör jag det? Helt plötsligt blev jag alldeles matt. Om varje monster ger en till två silverslantar innebär det ..…. tanken svindlar, pust.

Och en ny get är bara ett måste. Det går inte att Aubi hamnar på efterkälken eller inte hinner galoppera undan bara för att geten är långsammare än andras. Så var det det här med att färdas ståndsmässigt också.

Inte duger det att larva runt och fiska vrakgods. Inte heller duger det att bekymmerslöst plocka blommor i timmar.

"No subtle men came to my town. No subtle men begging for my hand. I'm one of few who's left when everyone has gone. The train is leaving and it's too late to get on. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Tänd ett ljus …

Ding, en storlek större, äntligen. Glädjande på fredagsmorgonen. Så det var att ge sig iväg till Ironforge och uppgradera förmågor. Där parkerade jag Aubi. Hon får vänta där tills jag kommit på vad jag vill göra och var.

Den nya förmågan ”Prayer of Fortitude” måste jag testa med det snaraste. Hittade en säljare av Holy Candle, som tydligen behövs för att sätta fyr på den nya förmågan. Det är väl bäst att lägga upp ett lager av heliga ljus också eftersom Aubi jämt och ständigt ränner i grottor och partajar med andra. Det borde vara så. Zul Farrak är väl där Aubi borde dansa både nu på fredagskvällen och lördag kväll, gärna långt in på morgonkvisten. Men min vana trogen håller jag ängsligt Aubi undan från farligheter hur mycket jag än försöker tala förstånd med mig själv. Istället ägnades en stund nu på kvällen till att bekanta mig med en ny vän. Det är mycket roligare än att slå på monster.

"It's getting late. I think my time is running out. No-one special. Nothing lasting within inside. How should I stay calm when panic lies just ahead. Everyone can see my youth hanging by a thread. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Svunna tider

Trodde jag var ganska trygg tidigt på morgonen men så var inte fallet. Morgonpigga hetsporrar finns det tydligen. Adrenalinstinna redan på morgonen, suck. En sån tur att de kan spela WoW så de får avreagera sig lite innan de tar sig an dagen på riktigt. Som tur var hann Aubi utom skotthåll och klarade sig. Om jag varit lite mer fingerfärdig hade jag slängt en kyss till dem. Men jag har fullt upp att pressa hårt på musens knappar vare sig jag behöver det eller inte. I alla fall, de var två stycken och Aubi var ensam. Det stämmer inte överens med min världsbild av heder och mod. Har visst nämnt det tidigare, ett antal gånger. Men det är ett smärre problem för mig som är uppvuxen i en annan tidsålder, medeltiden och riddarideal verkar det som. Ibland är det lite svårt att ställa om sig till andra spelregler, vissa saker sitter i ryggmärgen och klibbar fast ungefär som tuggummi i håret.

"Cock robin views his frozen feet and wraps them in a winding sheet.And calls out for his favourite drink. The persian that's as warm as mink. And like some pirate sailor we crossed the spanish main. And brought our magic carpet to a marble staircased plain."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Blixtvisit

Det blev bara en liten stunds spel idag. Hastade iväg och slog på några monster. Hittade ett läbbigt ställe med hål i marken där ben av någon insekt stack upp. Stannade inte ens för att titta närmre för det var säkert inte alls ett hälsosamt ställe för Aubi. Det blir nog bara några vändor till i öknen och sedan får Aubi byta ort. Skulle behöva återvända till Desolace igen för att hämta några blommor.

"While handel plays his melody. Doctors cause uncertainty. And though I know the lifeguard's brave there is no one for him to save. And like some pirate sailor we crossed the spanish main. And brought our magic carpet to a marble staircased plain."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Provokation

Någon petade till Aubi med en "sap" när hon stod och glodde i den lilla byn. Jag lyckades motstå reflexen att låta Aubi springa in i värdshuset och gömma sig. Stod kvar och låtsades vara upptagen. En till "sap", det var en riktig provokation. Men Aubi stod modigt kvar och låtsades som hon inget märkt. Men så trist jag är. Här var någon som uppenbarligen ville gräla lite och ska då ha oturen att stöta på Aubi som inte låter sig bli inblandad i bråk hur som helst. Det kunde väl ha varit skojigt med ett rejält byslagsmål där alla rullar runt i dammet. Kanske hade jag fått lite inspiration och varit med på ett pyttelitet hörn.

"While horsemen ride across the green and snow white still remains unseen. Pegasus, the winged horse, relays his messages by morse. And like some pirate sailor we crossed the spanish main and brought our magic carpet to a marble staircased plain."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Inga vassa armbågar här inte

Motvilligt återvände jag till Tanaris. Jag tycker att det är tråkigt där, lite i alla fall. I och för sig tycker jag att omgivningen är fin men det är lite för mycket Hordes där. Just som jag höll på att fixa en quest kom det två Hordisar som tydligen också ville göra den questen. Tyckte det var bäst att diskret lämna platsen. Inte vill jag trängas och kivas om monster.

Det verkar som om Aubi tänker ta väldigt lång tid på sig att komma upp en level till. Känner nog en aning stridsleda just nu. Och så börjar det bli dags att samla guld på hög till den nya snabbare geten. Med den takt jag samlar in slantar lär det ta lång lång tid innan jag kommer i närheten av den aktningsvärda summa som behövs.

"A time so real as the one we share each day. The same dimension just a heartbeat away. In every part of you there's so much exploration out on the edge of space and time."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Drakar

Det var några spelare som skulle göra Lady Onyxia. Vakterna i Stormwind knäböjde vördnadsfullt. Aubi travade nyfiken efter som en liten groupie. Och OJ, en stor drake och OJ en massa livvakter och OJ då drog sig Aubi undan när det hettade till och alla slogs. Det fanns ett blått draperi där Aubi smälte in.

Nu är det så att jag vill också döda en drake. Stötte på en Somnius (eller vad den nu hette) en gång men den vågade jag mig inte på. Den hade level ?? och då är det bara att hålla sig undan. Men innan jag är färdig med WoW så ska Aubi också ha kämpat mot en drake och vunnit. Annars verkar mitt spelande mest gå ut på att låta Abui stå vid sidan om och titta på när andra härjar. Knappast att jag blir en drakdräpare av det.

"And through the journey you spoke in silence and you made it clear, walk in peace now. Then you touched me revealing all upon your way inside the burning fountain of time. Of time ..."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Njutningsfullt

Vrakgods, jag gillar att fiska vrakgods. Det är de där små lådorna som är så roliga. Inte för att det brukar vara något fantastiskt värdefullt i dem men det är ändå roligt. Idag fick Aubi upp sex små lådor. Sedan på en avskild lugn plats öppnades andaktsfullt alla de små lådorna. Det är de här stunderna som jag tycker så mycket om. Att öppna de små lådorna är lite som att skrapa en trisslott. Vem vet, kanske en dag finns det något rysligt vackert i en av lådorna.

"I can remember, you were no stranger as you came to me. Dreamers walking and in that moment between two worlds I saw the furthest star exploding all around you."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Förbiseende?

Tänka sig inget uträttat bara sprungit runt och gjort ingenting. Till min förfäran upptäckte jag att jag missat en potion, Shadow oil. Hur har det gått till? Hastade till Duskwood men hittade inte den rackaren som säljer. Så blev klockan mycket och nu hänger huvudet trött och vill vila mjukt och stilla några timmar. Får leta rätt på säljaren imorgon.

En annan spelare frågade om jag ville hjälpa och naturligtvis vill jag det men det var in i en hemskt grotta. Så jag tackade för mig och försvann lite skamset bort från platsen. Det är då sjutton att det ska vara så svårt att få till det här med grottor.

"And there are many who will say it's speculation. We need to focus on the sleeping generation. The healing vision that extends beyond the pain. Will take you there and back again."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Det där sista slaget

I morse hämtades en Blood of Heroes igen. Vad jag ska ha blodet till vet jag inte och att återvända till W Plagueland bara för att få en till omgång stryk var väl inte en utmaning precis, roligare kan man ha. Men belöningen var också att jag fick en ny blomma som jag vet att jag kommer att behöva senare. Undrar hur många gånger jag kommer att springa tillbaka bara för att jag vill ha blomman?

Det där sista slaget innan ett förföljande monster ger upp är väldigt enerverande. Jag vänjer mig inte utan hoppar till varje gång. Ljudet är så där krasande hårt och får alltid håret i nacken att resa sig på mig. Förföljaren kan ha sprungit efter utan att ha fått in ett enda riktigt slag men så precis innan monstret ger upp kommer det, smack-kras. Även om jag har på volymen väldigt lågt så är smack-kras ljudet alldeles för högt.

Något som jag däremot tycker ser väldig roligt ut är när Aubi springer iväg med ett monster efter sig och monstret slår omkull henne så att hon faller framstupa. Det ser så gulligt ut och faktum är att det får mig att för ett kort ögonblick le lite.

"You're not the only one amongst the saints and sinners. There are those that we can see and those no longer with us. To take that walk again with someone you were close to on stage in the other world tonight."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Somnade jag eller?

Jag tror jag tog en micro-tupplur framför datorn i morse för jag var inte riktigt uppmärksam. Aubi hamnade i trångmål. Trillade ner för ett stup rakt ner bland massor av döingar. Insåg att enda sättet att ta sig därifrån var att be kyrkogårdsängeln om hjälp. Alternativet skulle ha varit sönderrivna kläder och många turer till kyrkogården. Det var dessutom en väldigt lång väg för Aubis spöke att springa. Tur att det finns alternativ till HS för den hann jag inte ens använda förrän döingarna likt rugbyspelare slängde sig över Aubi. Hu, så hemskt det var. Jag kunde nästan känna stanken från döingarna och det var nästan så att jag ville gå och tvätta händerna efteråt.

"I find it hard being strong these days. I find it very hard, hard. And even harder in the night-time when all these clouds come down. I find I'm very, very, hard to define. I could not be electric animal's, front-man. All distorted, all noise and this is never, ever, my familiar voice."

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel

Spring spring

Tröttnade på att kämpa om Sungrass och smög vidare till W Plagueland. Där var inte riktigt rätt för Aubi. Blev i alla fall jätteglad över Blood of Heroes förstås men väckte upp två riktigt otäcka monster. Det var inte så bra. Såg hur de två elakingarna travade av och an på bryggan sen. Tur att de inte följde efter Aubi. Nästa gång Aubi ska norpa Hjältars blod vet jag att det kommer något besvärligt efteråt. Bra att vara beredd och springa därifrån så fort det bara går. Frågan är om jag kan motstå att hämta hjälteblod en gång till om det nu skulle råka finnas på samma ställe vid nästa besök. Egentligen borde W Plagueland få vänta ett tag. Jag är inte färdig med trista öken i Tanaris.

"And don't you ever walk away from me. I'm gonna need you round for the rebound. I search myself for sheets of paper. Some little stain, some little stain. And this is all conclusive evidence. Everybody rise, I rest my case. Right now, right now. "

Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel