Så mötte jag en Horde. Jag travade förbi och hoppades. Horden vände och kom efter mig. Plupp så satt jag på min rumpa. Horden blängde länge, suckade åt mig, sa adjö och vinkade. Jag skämdes. Vilken ynkedom jag är. Glad var jag i alla fall att jag slapp undan. Men ändå, oj så spännande det var.
Det är bara att konstatera att den här tanten inte har något i WoW att göra. Spelet är inte för mesar. Jag ska nog spela andra spel, snälla Myst spel, Siberia, The Crystal Key, The Mysterious Journey och liknande.
"The snow is falling down around the armoury. The city's closing in around my head. Up on bedlam bridge somebody is waiting. Up on bedlam bridge I'm shot to heaven. Up on bedalm bridge, waiting."
Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nej, Du får inte sluta dina äventyr är det roligaste man kan läsa när man sitter på jobbet och inte har något annat att göra!
Trulli
Haha, på jobbet, fy på dig. ;)
Aubi får nog kämpa ett tag till. Jag lyckades ta mig till lvl 33 nu på morgonen. Det var fridfullt i WoW och solen var på väg upp. Tjusigt.
Skicka en kommentar