Så kom jag mig iväg till Wetland. Jösses, ännu mer att utforska. Jag hinner blir pensionär innan det här är över. Ställde mig på en båt för att fiska och så åkte den iväg. Hjälp, jag har blivit shanghaiad. När båten anlände vid en annan brygga vågade jag inte kliva av. Jag åkte med tillbaka. Lite senare samlade jag mod till mig och åkte en gång till. Och så åkte jag med en till båt. Men var är jag? Som tur var kunde jag använda min sten och vips så var jag tillbaka i Wetlands. Tur, verkligen.
"I have often told you stories, about the way. I lived the life of a drifter. Waiting for the day. When Id take your hand, and sing you songs, then maybe you would say, come lay with me love me and I would surely stay."
Andra bloggar om: World of Warcraft, WoW, pcspel, dataspel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Sätter nästan morgonkaffet i halsen och sonen ser frågande ut på pappa. Du är TOK rolig!! Skulle gjort ganska mycket för att få vara en fluga på din vägg vissa tilfällen! Aja, då har du fått sett Kalimdor nu då. Ja jisses, startar snart en karaktär på Trollbane bara för att få vara med dig på dina äventyr!
JA JA, det skulle vara något det, att du spelade med mig. Att spela med mig är nog som att släpa runt på en sölig och skröplig gammelmormor med rullator. Något tålamodsprövande kan jag tänka för de som är snabb i tanken och har raska ben.
Skicka en kommentar